Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några Svenska Jordbruksförhållanden. Lagutskottets utlåtande N:o 41 vid 1869 års riksdag, i anledning af väckta motioner om förändrade föreskrifter angående jordägares och arrendators ömsesidiga rättsförhållanden. Af B-lk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
456 NÅGRA SVEKSKA JORDBRUKSFÖRHÅLLANDEN.
andra dylika styrelser, med biträde af en hos dem
anstäld rätts* kunnig rådgifvare, om de under deras
förvaltning stående egendomars bruk med vederbörande
afslutas, utan rättens eller någon rechtsanwalts
hjelp, och slutligen, att i England ett för tre
år eller kortare tid ingånget muntligt aftal om
jordlega blott i visst fall gäller, men att ett
sådant, ingånget för mer än tre år, endast gäller
för ett år i sönder, och detta blott då brukaren
verkligen till-trädt brukningen och betalat afrad,
samt att i Skotland muntligt aftal om jordlega ej utan
skriftligt eller edligt bestyrkande gäller för mer än
ett år, och, om det är ingånget för flera år än ett,
ej en gång är gällande för ett år utan mellankomst af
någon i öfverensstämmelse dermed vidtagen åtgärd samt
mot köpare m. fl. ej utan att brukaren tagit jorden i
besittning, äfvensom att i både England och Skotland
noggranna reglor finnas angående legokon-traktets
form och innehåll.
Endast i förbigående hinna vi nämna två, hittills ej
omför-mäkla, klasser af jordbruksarbetare, den ena
hufvudsakligen, den andra helt och hållet, för sin
utkomst beroende af tillfällig arbets-förtjenst. Den
ena består af egare eller innehafvare utaf mindre
skatte- eller kronotorp eller af från hemman
afsÖndrade mindre lägenheter o. s. v., den andra af
daglönare utan någon jord. I afseende å ekonomisk
ställning kunna de förre jemföras med de förut
omtalade jordtorparne, de senare deremot sällan stå
mycket öfver statkarlarne.
Från sistnämda, icke fåtaliga klasser återkommande
till land-boarne och torparne instämmer författaren
fullkomligt i hvad 1869 års lagutskott trodde, att
våra sekelgamla lagar om jordlega i sin helhet behöfva
en omarbetning, och önskar så lifligt som någon, att
vi snart måtte få en fullständig lag derom, som på
en gång motsvarar vetenskapens nu gällande allmänna
fordringar och våra särskilda förhållanden. Men han
beklagar, att man vid innevarande års riksdag, under
afvaktande af en sådan lag, som ännu någon tid torde
låta vänta på sig, lät gå sig ur händerna tillfället
att bereda dem, som önska till bruk öfvertaga andras
jord, den icke ringa förmån, att vid Öfvertagandet
fullständigt känna alla de vilkor, hvarpå upplåtelsen
skett. Den ovisshet, hvari svenska land-boar och
torpare nu ej sällan befinna sig om hvad af dern kan
fordras, en ovisshet, som i synnerhet är vanlig i
fråga om dagsverken och andra tjenstbarheter, har ej
blott direkt en skadlig inflytelse på deras välstånd,
utan verkar kanske ännu skadligare indirekt derpå
genom det missnöje eller den forsoffning den blott
allt för lätt föranleder. Bägge äro lika vådliga
för landets framtid. Bägge har lagstiftaren ej liten
makt att förekomma. Det förefaller oss som vore han
skyldig att utan dröjsmål begagna den.
B-LK.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
