Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordisk universitetshistoria. H. Rördam. Kjöbenhavns Universitets Historie, 1:ste Dels 1:ste Hefte. Lunds Universitets Historia. Första delen af Martin Weibull; andra delen af Martin Weibull och Elof Tegnér. P. A. Renvall: Biografiska Anteckningar öfver Finska Universitetets Lärare, Embets- och Tjenstemän. Af Claes Annerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK UNIVERSITETSHISTORIA.
459
mationeris förnämsta föregångare höjde sin röst
från lärare-katedern. Wycliff i Oxford och Huss i
Prag försvarade manligt och oför-fänidt den andliga
frihetens sak rnot både andligt och verldsligt
förtryck, tills slutligen AVittenberger-universitetet,
då tiden var kommen, gaf verlden reformationens
apostel: Martin Luther. Då voro, som vi ofvan
nämnt, redan nordens universitet kallade till lif,
men det i Upsala gick snart under, då fosterlandet
måste uppbjuda alla sina krafter för att försvara
sin nationella existens, hvaremot det i Köpenhamn
fortlefde och fick ett nytt lif under Kristian IJLs
vårdande hand. Dock, innan vi gå att med ledning af
det arbete, som vi satt i spetsen för vår anmälan,
meddela några spridda drag derutaf, vilja vi i
största hast erinra om, genom hvilket medel de
skandinaviska staterna under två århundraden, i
saknad af egna högskolor, sökte så godt som möjligt
följa med den allmänna vetenskapliga odlingen. Detta
måste naturligen ske genom att sända sina söner
till främmande bildningsanstalter, ty de skolor,
som funnos vid domkapitlen och möjligen vid några
kloster, afsågo blott den oundgängligaste bildning,
som fordrades för att ingå i kyrkans tjenst. Redan
i 13:de seklet besökte studerande från de nordiska
länderna det ryktbara Pariser-universitetet, och
våra prelater hade der instiftat s. k. collec/ia,
der deras landsmän fingo fri bostad och kost. Det
var förmodligen en skola för mer än en af nordens
statsmän, och till och med i literaturen spåra
vi dess inflytande både i de öfver Norge inkomna
riddareromanserna och i ett af vår literaturs yppersta
minnesmärken, Kon unga- och Höfdinga-styrelsen. Äfven
sedan de tyska universiteten börjat draga till si<£
nordens ungdom, se vi dock besöken i Paris fortfara,
och tvenne af Finlands söner, bägge sedan biskopar
i Åbo, Johannes Petri och Olaus Magni beklädde
rektorsvärdigheten (1366 och 1432), då så ansedd,
att dess innehafvare tog försteget för kardinaler
och hertigar. - Af de tyska universiteten besökte
skandinaverna först Prag, sedan Erfurt, Leipzig ocb
Rostock, hvilka orter lågo oss närmare, och de flesta
af våra prelater hafva der gjort sina studier. En
upsaliensisk erkedjekne var vid slutet af 14:de seklet
rektor för juridiska fakulteten i Prag, och tvenne
svenska biskopar hafva vistats der ungefär vid samma
tid. I Erfurt tyckas dan-skarne varit talrikare. -
I Leipzig studerade i 15:de seklet före år 1477 två
af Sveriges erkebiskopar, och deribland den rykt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
