Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism. D:r L. Büchner: Kraft och Materia. Öfversättning från tionde tyska upplagan. Af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AJATKKIAUSM. 475
sårbara punkt är icke egendomlig för Biichner, den
tillhör hela den sig så kallande filosofiska skola,
hvaraf han tydligen är en ganska svag representant.
Det torde icke kunna läggas vår lid till last, att
hon är tiendtlig mot forskningens frihet, och den
äkta naturvetenskapen har i den vägen lika litet att
frukta från kristendomens, moralens och filosofiens
sida, som kristendom, moral eller filosofi ./hafva
något att frukta af naturvetenskapens friaste och
djerfvaste utveckling. Man har någon o-äng från
det senare lägret sökt uppskrämma verlden och sig
sjelf med farhågor för naturvetenskaperna, och i
deras ofantliga framsteg velat finna ett uttryck af
tidens s. k. materiela riktning; men man har dervid
begått det felet att uppbesvärja spöken, som ej
finnas till. Den äkta naturvetenskapen kan- lika
litet kallas materialistisk, derför att hon är en
vetenskap om materien och dess krafter, som en dess
gren patholo-gien kan kallas sjuklig, derför att hon
är en vetenskap om sjukdomar, eller som juridiken kan
kallas brottslig, derför att hon stundom sysselsätter
sig med läran om brott och deras behandling. Den
äkta naturvetenskapen finner i verlden intet annat
än materia och krafter - än sedan? Äro materiens
former och krafternas verkningar icke nog rikt
fält för vetenskapliga undersökningar? Hon vill vid
beskrifningeri af naturens företelser och till deras
förklaring icke begagna andra begrepp än materia och
krafter - än sedan? Astronomen har aldrig kunnat eller
behöft intaga Gud som en faktor i de kalkyler han
ritar på sina tabeller; fysiologen har aldrig stuckit
knifven i en själ, aldrig sett ett fjun deraf under
det starkaste mikroskop; kemisten har aldrig luktat
eller smakat något annat än syror, salter och baser,
aldrig sett en våg-slå för något annat än materiens
atomer. Skall detta väcka vår förundran, eller få
vi harmas öfver deras samfälda förklaring, att de
i evighet aldrig skola upptäcka och aldrig skola
försöka att leta efter hvarken en Gud eller en själ i
den verld, som är föremål för deras undersökning? Det
är ju alldeles som det skall vara för den, som vet,
att hvarken Gud eller själen kunna beräknas, vägas,
mätas eller styckas. Och när naturforskaren för
oss framlägger sina undersökningars allt rikare och
säkrare vinster, när han uppvisar, att den sinliga
tillvarons olika former öfvergå i hvarandra på ett
sätt, som utesluter antagandet af tvära afbalk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
