Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism. D:r L. Büchner: Kraft och Materia. Öfversättning från tionde tyska upplagan. Af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
484 MATE1UALIRM.
menniska, skall han utan tvifvel hafva ännu ett annat
svar till materialisten. Han vet med sig sjelf,
att friheten, är ett oundgängligt begrepp inom
de menskliga handlingarnes verld, att utan frihet
gifves ingen ansvarighet, utan ansvarighet ingen
skuld, och att friheten sålunda är en nödvändig
förutsättning för skilnaden mellan godt och ondt,
mellan dygd och last. Han inser naturligtvis äfven,
att icke ens skilnaden mellan klokhet och dårskap
vore förklarlig utan en sådan frihet, som tillåter
den handlande att välja mellan bestämmelsegrunder
och sålunda förutsätter något deir väljandes
oberoende af »intrycken» från en yttre verld. Han
låter sig icke heller besticka af materialistens
triumferande förklaring, att rum icke finnes för
friheten i naturens rike, der endast lagar och
nödvändighet herrska; denna för naturforskaren så
väl bekanta sanning ger honom blott en anledning
att som gränssten för sin vetenskap sätta ännu ett
x. Hvad frihetens väsen är, vet han icke; han har
aldrig funnit denna faktor i naturlagarnes verld. Hur
friheten kan med naturlagarne förenas, vet han ej
heller; han behöfver ej veta det för att läsa dessa
senare. Men det var aldrig hans sats, att naturens
rike är all verklighet; der finnas ju för honom till
och med vissa hänvisningar på en annan och högre. Och
bland dessa hänvisningar är att räkna naturforskarens
egei: erfarenhet som menniska om friheten. Som en äkta
empiriens man vänder han sig derföre mot materialisten
med ett: »respekt för erfarenheten!»
Vi hafva sökt åskådliggöra skilnaden mellan
naturvetenskapen och materialismen, öfvertygade som
vi äro, att förvexlingen af dessa bägge begrepp
och dermed naturvetenskapens förfalskning är det
enda verkliga onda, som materialismen i våra dagar
möjligen skulle kunna åstadkomma. Också är det en
ganska vanlig iakttagelse, att materialismen vinner
sina lärjungar icke blott i den sämre hop, hvartill
Dr Biichner synes höra, utan äfven ofta nog bland de
mera förhoppningsfulle tirones, som icke heller hunnit
mera än »höra klockorna ringa» i naturvetenskapens
rike. Unge läkare, som helt nyss blifvit invigde i den
nyare nervfysiologiens och mikroskopiens mysterier,
intagas lätt af förakt för den ståndpunkt, då man
ännu trodde, att själen är en enhet; här plockar ju
vivisektören bort henne bit för bit, och sätter väl
nästa år ihop henne bit för bit. Unge kemister, som,
med den häpnad hvarje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
