Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skönliteratur. Dikter af Carl Snoilsky. Valda dikter af Ernst Björck. Utgifna efter författarens död. Med en inledning af Carl af Wirsén. Af C. R. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skönliteratur.
Dikter af Carl Snoilsky. Stockholm 1869. 200 sid. 12:o. (2,50)
Valda dikter af Ernst Björck. Utgifna efter författarens död. Med en inledning af Carl af Wirsén. Stockholm 1869, 217 sid. 8:o. (2,50).
Det är icke ofta under de senare årtiondena, som
vår svenska vitterhet fått emottaga diktsamlingar
af sådant värde som de här anmälda. Är vår tid i
politiskt afseende epigonernas, så är det dock för
den uppmärksamme iakttagaren fröjdefullt att i
dessa båda höra lärkslag, som utan tvifvel bebåda
en ny gryende dag. Åtminstone är detta i fullt mått
fallet med den senare samlingen, och äfven i flera
sånger af yngre datum inom den förra, om det också
icke kan nekas, att dess författare, den så tidigt
bortgångne och så djupt saknade Ernst Björck, i
flertalet af sina dikter mera ser tillbaka än framåt,
mera sammanhänger med det förflutna, och får sin
färgglöd från deri nedgående solens strålar mera än
från den nya morgonrodnaden. Detta står äfven, såsom
naturligt är, i närmaste beroende af och sammanhang
med hvardera författarens skaldeindividualitet, i
det nämligen Björck, såsom reflekterande lyriker och
mera improvisatör än konstnär, står i nära slägtskap
till de skalder, som hittills utgjort kärnan på
den svenska parnassen, medan åter Snoilsky, med
sin målande objektivitet, sin ofta epigrammatiska
koncentrering och sitt fulländade utförande, är
alltigenom en konstnär af hos oss ovanlig art, som
vet hvad han vill och kan göra hvad han vill. Detta
i afseende på den inre poetiska formen. Men äfven i
innehållet skilja sig båda skarpt ifrån hvarandra;
medan den ene besjunger, naivt och okonstladt,
mera som en naturskald än som en sångare ex professo,
ett varmt och rent kännande barnahjertas erfarenhet,
som icke sträcker sig många steg utom hemverldens
grönmålade grindar, se vi hos den andre ynglingens
enthusiasm blandad med den pröfvade verldsmannens
fina iakttagelse och ofta ironiska uppfattning;
och derföre torde äfven den läsande verlden delas i
tvenne skaror mellan de båda skalderna: medan de som
lägga vigt på innehållets slägtskap med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
