Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arkeologi. Bidrag till Bronskulturens historia i Skandinavien af professor S. Nilsson. Af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARKEOLOGI. 513
darne gingo ut ur Faraonernas land, hade Fenicerne
redan länge varit Egyptens vasaller, stält sina
flottor till dess konungars förfogande och fört
till Egypten, hvars inbyggare voro dåliga sjömän,
främmande länders produkter i utbyte mot alster
af Nillandets koristflit. Derför måste man helt
visst antaga, att om Egypterne - och efter deras
föredöme Judar och Filisleer - kände vid den anförda
tiden jern, kunde Fenicerne icke vara obekanta med
denna metall. Det är föröfrigt just Karianeerne
d. v. s. Fenicernes närmaste fränder och grannar,
som i det gamla testamentet uppgif-vas på Josuas
tid hafva varit i besittning af jernet. Så mycket
större är då sannolikheten, att Fenicerne äfven voro i
besittning af denna för den menskliga odlingen vigtiga
metall. Men detta faller inom den sidoniska perioden
d. v. s. före handelsfärderna till medelhafvets vestra
delar, och således långt före Fenicernes beröring
med norden - om en sådan verkligen funnits.
Frågan om bronsåldern i norra Europa och dess
sammanhang med det södra Europas kulturfolk är
af synnerligen stor vigt och man har derför stort
skäl att vara tacksam för hvarje bidrag, som kan
närma henne till den slutliga lösningen, hvilken
vi våga anse ännu icke vara funnen. Af skäl, som
det blefve för långt att här anföra, är det oss
icke möjligt att ansluta oss till de åsigter om den
äldre nordiska bronsålderns feniciska ursprung, som
professor Nilsson hyllar. Föregående betraktelser
äro naturligtvis icke ämnade att utgöra ett försök
till fullständig vederläggning. Vi önska allenast,
att de må bidraga till att reglera forskningens gång,
genom att påpeka några stora - såsom vi föreställa oss
- historiska fakta. Frågan om bronsålderns ursprung
kan behandlas ur en mängd olika synpunkter och det
är derför af yttersta vigt, att icke någon punkt af
den bevisning, som framlägges for eller mot de olika
förslagsmeningarne, är osäker. I följd af det nära
sambandet mellan alla hithörande frågor, måste en
liten skefhet i en detalj eller ett par hafva ganska
menliga följder.
Af samma skäl, för att mana till varsamhet i den
fortsatta diskussion, som frågan om bronsåldern säkert
skall under långa tider framkalla, vilja vi framhålla
ännu ett par detaljsaker.
Professor Nilsson fäster synnerligen stor vigt vid
den beviskraft, som kan ligga i hans förklaring af
Kiviks-grafvens bilder. Oss synes detta vara något
vågadt. Vill man tyda ett folks bild-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
