Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvarsskrift i anledning af h:r prof. m. m. H. L. Rydins recension af Chr. Naumanns arbete "Sveriges Statsförfattningsrätt", tredje bandets andra häfte. Se Svensk Litteratur-tidskrift, årgången 1868, sidd. 417-460. Fortsättning. Af Chr. Naumann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FörsTarsskrift.
Adelns protokoll.
§ 9.
Därest så inträffa skulle, att några Säterie- eller
Frälse-gods hädanefter hlifva under Kongl. Maj:t och
Kronan indragne, för efterräkningar af under händer
hafde medel, penninge-Grravationer, Embets-förseelser,
eller annat slikt, då skall samma gods stå under lösen
antingen af rätter Bördeman eller annor i Slägten,
och därest sådan ej finnes eller icke gitter och
förmår, då af annan Frälseman, antingen för den
summa Kronan Frälsegodset antagit, eller efter hvad
högst derföre hjudes därest Kronans fordran större
än godsets rätta värde är, så att hädanefter intet
Frälse må hos Kronan förhlifva.
§ 10.
Enär så händer att någon af Ridderskapet och Adeln
sitt Jordagods lagligen förbrutit och förverkat
hafver under Kongl. Maj:t och Kronan, då skall
hvad förbrytaren efter Lag tillhört och han mistat,
äfverlåtas någon af hans slägt, dock Kongl. Maj:t
öppet och obehindradt gifva det till hvilken af
Slägten som han i Nåder pröfvar hafva det samma
förtjent, en eller flera. Skolandes slike benådningar
icke såsom Donationer och förläningar anses, utan
såsom Frälse behålla den natur de före förbrytelsen
haft.
§ n.
Det skall vara Eidderskapet och Adeln fritt att i
sitt försvar och tjenst hafva och hålla allehanda
Embetsmän och Handtverkare som till egit arbete och
hushålsbehof kunna tjenlige vara; dock böra inge
Sr. Statsf.r.
§9.
Derest så inträffa skulle, att några säteri- eller
frälsegods hädanefter blifva under Kongl. Maj:t och
kronan indragne, för efterräkningar af under händer
hafde medel, penninge-gravationer, embets-förseelser,
eller annat slikt, då skall samma gods stå under lösen
antingen af rätt bördeman eller annan i slägten, och
derest sådan ej finnes eller icke gitter och förmår,
då af annan frälseman, antingen för den summa kronan
frälsegodset antagit, eller efter hvad högst derföre
bjudes, derest kronans fordran större än godsets
rätta värde är, så att hädaneftsr intet frälse må
hos kronan förbiifva.
§ 10.
Enär så händer, att någon af Ridderskapet och Adeln
sitt jordagods lagligen förbrutit och förverkat
hafver under Kongl. Maj:t och kronan, då skall hvad
förbrytaren efter lag tillhört, och han mistat,
öfverlåtas någon af hans slägt, dock Kongl. Maj:t
öppet och obehindradt gifva det till hvilken af
slägten, som han i nåder pröfvar hafva detsamma
förtjent, en eller flera. Skolande slike benådningar
icke såsom donationer och förläningar anses, utan
såsom frälse behålla den natur de före förbrytelsen
haft.
§ U.
Det skall vara Ridderskapet och Adeln fritt att i
sitt försvar och tjenst hafva och hålla allehanda
embetsmän och handtverkare, som till eget arbete och
hushållsbehof kunna tjenlige vara; dock böra inge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
