Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvarsskrift i anledning af h:r prof. m. m. H. L. Rydins recension af Chr. Naumanns arbete "Sveriges Statsförfattningsrätt", tredje bandets andra häfte. Se Svensk Litteratur-tidskrift, årgången 1868, sidd. 417-460. Fortsättning. Af Chr. Naumann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Försvarsskrift.
21
ST. Statsf.r.
flere antagas och under Adelns namn försvaras än de
som be-höflige äro, och det utom att låta dem de i
Städerne varande Em-betsmän och Handtvärkare till
förfång, något för andra arbeta.
§ 12.
Fålles någon af Adelns enskilde Bönder, folk eller
betjente eller ock någon annan, hvem det vara må, som
uppå deras Frälse-ägor något brott eller missgjerning
begått, till penningeböter, då njute och behålle den
Adelsman, på hvars ägor sådant skett, den vanlige
jordägande eller Krono-andelen af alla sådana Sakören,
som till tveskiftes gå, äfven som målsägande-rätten
deruti, enär han målet i laga tid angifva och med
Domstolen utföra låter.
Adelns protokoll.
flere antagas och under adelns namn försvaras, än
de som behöflige äro, och det utan att låta dem, de
i städerne varande embetsmän och handtverkare till
förfång, något för andra arbeta.
§ 12.
Fälles någon af adelns enskilde bönder, folk eller
betjente eller ock någon annan, hvem det vara
må, som uppå adelns frälse-ägor något brott eller
missgerning begått, till penningeböter, då njute och
behålle den adelsman, på hvars ägor sådant skett,
den vanliga jordägande- eller krono-andelen af alla
sådana sakören, som till tveskiftes gå, äfvensom
målsägande-rätten deruti, enär han målet i laga tid
angifva och vid domstolen utföra låter.
Af denna sammanställning måste på det tydligaste visa
sig referatets trohet. Att rätta* uppenbara skriffel,
nemligen i 6 §
(Ridderskapet och Adeln äger....................
att äga; i stället för: Ridderskapet och Adeln har
rättighet . . . . . att äga; samt: »deras» i st. f.:
»sina») och i 8 § (Ridderskapet och Adeln äga sjelfve
låta utpanta; i st. f.: Ridderskapets och Adelns
medlemmar äga sjelfve låta utpanta), samt att använda
ett nyare stafsätt, se der hvad Förf. tillåtit sig.
Är detta att på ett vilseledande sätt återgifva
innehållet? Vi öfverlemna åt den sanningsälskande
läsaren sjelf att på Rec:s tillvitelse äfven i denna
del trycka den rättmätiga stämpeln. -
Sedan Förf. (s. 218-224) granskat hvarje moment af
sammandraget, kommer han till det resultat, att af
Adelns fri-och rättigheter återstå numera följande:
1. Stadgandet i 1723-års privilegier, att Adelns
sätesgårdar, rå- och rörs-hemman samt särskilde slags
frälsehemman skola öfver hela riket behålla denna
sin natur och de med samma jord förenade friheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
