Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvarsskrift i anledning af h:r prof. m. m. H. L. Rydins recension af Chr. Naumanns arbete "Sveriges Statsförfattningsrätt", tredje bandets andra häfte. Se Svensk Litteratur-tidskrift, årgången 1868, sidd. 417-460. Fortsättning. Af Chr. Naumann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 Försvarsskrift.
Till senare hufvudafdelningen (stadganden som
innefatta förmåner) räknar han:
4:o) Sådana allmänna medborgerliga rättigheter,
hvaraf, genom vår senare utfärdade Allmänna Lag,
Grundlagar eller ock särskilda författningar, ingen
medborgare är i saknad, såsom: att hvarje adelig
tjensteman skall njuta sitt tillbörliga underhåll
efter rikets stat; en dylik rättighet förunnad
presterskapet; att om en adelsman förverkat sitt gods
under kronan, skall ej hans hustrus, barns eller folks
deruti inmängas; försäkringarne om egendomssäkerhet,
som finnas i alla ståndsprivilegierna; att handel
och näringar icke skola skadas genom monopolier;
att ingen embetsman skall hindra böndernas valfrihet
till riksdagsmän.
5:o) Constitutionella rättigheter för stånd i
nationalrepresentationen, såsom: Stadganderna om val
af riksdagsmän (Borgareståndets privilegier ö §,
Bondeståndets 3 §); om ståndens rang sinsemellan
(Presteståndets priv. 25 §, Bondeståndets 3 §).
6:0) Sådana personliga rättigheter, gällande dels for
stånd efter födsel, dels för stånd efter tjenst eller
näring, hvilka synas innebära orättvisa eller enskildt
intresse, såsom: adelns rätt att aga sina bönder;
friheten från all borgerlig tunga för presterskapets
ärfda och köpta gårdar i städerna; att bondeståndets
sekreterare skall vara ofrälse; adelns privilegierade
forum; den numera ^ förut vid samma riksdag 1800 -
10) afsagda adeliga rättigheten att exclusivt äga
frälsejord.
7:o) Sådana personliga rättigheter, gällande för
stånd efter .födsel eller näring, hvilka enligt
allmän samhällsrätt synas ej böra vara exklusiva,
såsom: att om någon adelsman förverkat sitt gods
under kronan, skall det efterlåtas någon i slägten;
att ingen adelsman får blifva borgmästare; att
adelsman får från landet åt inhemska eller främmande
afsätta och utskeppa afkastningen af sin egendom;
att, med exclusion för adeln, borgareståndet får
handla i minut.
8:0) Ekonomiska (såsom Silfverstolpe benämner dem)
rättigheter, i sin natur icke personliga hvarken
för stånd i representationen eller för stånd efter
födseln, utan blott för olika näringsfång, vare
sig jordbruk, tjenster, handel, manufakturer och
slöjder, såsom: alla stadganden om frälsejordens
rättigheter; alla om prestestandets löningssätt;
alla rörande borgerlig handel och näringar; alla
rörande skattejorden. -
Denna Silfver stolpes framställning, om den än
icke kan i alla delar godkännas, tjenar dock i sin
mån att ännu ytterligare ådagalägga, bland annat,
hvilken begreppsoreda och förvirring skulle uppstå,
om man toge sig för att förvexla riksståndens
s. k. privilegier med privilegier i vanlig mening
och på de förra lämpade allt hvad som möjligen kunde
deduceras rörande desse sistnämnde; - om man ej insåg,
att de utfärdade akterna angående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
