Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvarsskrift i anledning af h:r prof. m. m. H. L. Rydins recension af Chr. Naumanns arbete "Sveriges Statsförfattningsrätt", tredje bandets andra häfte. Se Svensk Litteratur-tidskrift, årgången 1868, sidd. 417-460. Fortsättning. Af Chr. Naumann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
Försvarsskrift.
Recensentens på den sålunda ihåliga grunden
uppförda byggnad (med sina sväfvande och
orediga »antingen - eller», se sidd. 423-432)
kan ej annat än utdömas. Talet om adeliga
privilegii-stadganden, »assimilerade med
lagstiftningen för medborgare i allmänhet» eller
»uppslukade i den allmänna lagstiftningen», utan
att adeln sjelf gifvit sitt samtycke till deras
försvinnande, är alldeles ohållbart, man må söka
plåstra på misstaget genom att föreslå den ena
eller andra, gamla eller nya klassifikationen af
dessa privilegiistadganden. Grundlagsbudet i 114 §
Regeringsformen, är alltför tydligt för att kunna
missförstås. Det lyder i 1809-års Regeringsform
sålunda: »Konungen late samtlige Riksens Ständer
deras privilegier, förmåner, rättigheter och friheter
åtnjuta; beroende det på samtlige Riksståndens Ö f ver
ens-kommelse ock Konungens bifall att låta dem undergå
de förändringar och jemkningar, som rikets behof kan
fordra. Inga nya privilegier, ett riksstånd rörande,
kunna ui m Konungens och alla Riksståndens vetskap
och samtycke utgifvas och meddelas.» Numera (sedan
1866) har det följande lydelse: »De forna Riksståndens
privilegier, förmåner, rättigheter och friheter skola,
der de ej ägt oskiljaktigt, sammanhang med den Stånden
förut tillkommande representationsrätt och således
med denna upphört, fortfarande gälla. Ej må ändring
eller upphäfvande deraf ske, utan ined Konungens och
Riksdagens sammanstämmande beslut och med bifall,
om frågan rörer Ridderskapets och Adelns eller
Presterskapets privilegier, förmåner, rättigheter och
friheter, i torra fallet af Ridder skåpet och Adeln
samt i det senare af allmänt Kyrkomöte.»
Hvad nu särskildt vidkommer den första af de förmåner
och rättigheter, hvilken Förf. funnit ännu tillhöra
adeln, nemligen att densammas ägande sätesgårdar, rå-
och rörs- samt särskilda slags frälsehemman skola
bibehålla de med samma jord förenade friheter,
så raisonnerar Riddarhusutskottet derom i sitt
oftaåberopade memorial af år 1809 på följande
sätt: »Sedan R. o. A. afsagt sig uteslutande
rättigheten att besitta säterier samt rå- och
rörs- jemte insocknehemman, finner utskottet 8 §
af adel. privilegierna icke innefatta någon annan
R. o. A. ensam ännu tillhörande rätt, än den att
sammandraga och afhysa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
