Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvarsskrift i anledning af h:r prof. m. m. H. L. Rydins recension af Chr. Naumanns arbete "Sveriges Statsförfattningsrätt", tredje bandets andra häfte. Se Svensk Litteratur-tidskrift, årgången 1868, sidd. 417-460. Fortsättning. Af Chr. Naumann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Försvarsskrift. 31
ändras, men sockså icke heller tagas i annan mening,
än adeln sjelf enligt dess öfverläggning i ämnet
tagit dem, såsom vi i det föregående (s. 29) visat.
Angående adelns afsägelse af uteslutande rätten att
besitta säterier, äro detta stånds använda ordalag
jemväl troget upprepade : "att hvarje Svensk man,
till hvilken klass af medborgare han räknas må,
skall vara berättigad att förvärfva och besitta
fast egendom och jord inom Svea rike, å land och i
stad, af hvad natur som helst, och åtnjuta densamma
tillhörande förmåner, emot uppfyllande af dermed
förknippade och redan fastställde eller framdeles
åtagande skyldigheter." - Men enär adeln, såsom vi
sett, icke afsagt sig privilegii-förmånerna i 8,
9 och 10 §§, kunde rimligtvis i Kungörelsen icke
inflyta något stadgande derom att dessa §§ skulle
upphöra att äga gällande kraft.
Att Rec. sjelf synes förutsätta (sid. 432),
det hans egen argumentation icke torde anses
tillfyllestgörande, deröfver må man i sanning ej
undra, men så mycket mera deröfver att han, till
styrka för sina åsigter, antyder de "praktiska
orimligheter," till hvilka det skulle leda, om
frågan rörande afskaffande af frälsejordens friheter
måste underställas adeln. Det borde dock varit lätt
för Rec. att inse, att derest t. ex. fråga skulle
väckas om afskaffande af frälsejordens friheter utan
ersättning eller sådan aflösning, som annorstädes
blifvit med framgång åstadkommen i liknande fall, har
Ridderskapet och Adeln, enligt Regeringsformen 114 §,
på allmänt Adelsmöte grundlagsenlig rättighet att
omintetgöra attentatet genom att för sin del, eller
som Förf. uttryckt det: "hvad Adeln beträffar ]),"
inlägga sitt veto.
Skulle detta veto, som måste af Konung och Riksdag
grundlagsenligt respekteras, mot all förmodan
leda derhän att dessa statsmakter dekreterade, det
frälsejordens friheter kommo att, utan aflösen eller
annat vederlag, försvinna blott för så vidt jorden
ägdes af ofrälse män, så hade Adeln ingen rätt att mot
ett slikt beslut göra invändning, ty frågan rörde ej
vidare "adelns förmåner, rättigheter och friheter,"
hvilka dymedelst lemnades orubbade. Frågan kunde,
"hvad Adeln beträffar," ej blifva föremål för någon
dess åtgärd. Ett så orimligt beslut kan dock lika
litet förutsättas, som en dylik förutsättning kan
hafva ringaste inflytande på den här af handlade
privilegiif rågan.
’) Hvilka af Recensenten ofta upprepade samt af
honom efter hans vanliga method såsom "sväfvande
och otydliga" utmärkta ord Rec. alldeles icke tyckes
vilja förstå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
