Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvarsskrift i anledning af h:r prof. m. m. H. L. Rydins recension af Chr. Naumanns arbete "Sveriges Statsförfattningsrätt", tredje bandets andra häfte. Se Svensk Litteratur-tidskrift, årgången 1868, sidd. 417-460. Fortsättning. Af Chr. Naumann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
Försvarsskrift.
afsagt sig de nyssnämnda, om ock dessa skäligen kunna
anses mindre vigtiga, så hafva vi ingen befogenhet att
utesluta dem från de genom samma grundlagsbud hägnade
förmåner, hvilka icke kunna afskaffas annorlunda än
i den ordning der uttryckligen stadgas.
Skälet h vårföre Förf. här icke specielt nämnt, att
sjelfva 114 § Regeringsformen kan afskaffas utan
Adelsmötets bifall, och hvarföre han ej redogjort
för Riddarhusordningen, borde Rec. lätteligen hafva
insett. Frågan huru grundlag ändras, hörer tydligen
till ett helt annat kapitel, och då i det följande
(se den sid. 2 i vår försvarskrift antecknade plan)
skall afhandlas om adelsmötet, är först rätta tiden
inne att framställa den nya Riddarhusordningens
innehåll och hvad dermed står i samband.
Detta om Adelns privilegier. Följer nu att granska
hvad Recensenten framkastat mot den recenserade
skriften, för så vidt denna handlar om öfriga
ståndsförmåner.
I afseende på Presterskapets privilegier och
dessas ursprungliga lydelse har Förf. hänvisat
till arbetets l Band, samt till sid. 261
o. f. af 1866-års grundlagsedition, hvarest
privilegii-urkundens innehåll är upptaget under femton
hufvudafdelningar. Härefter anmärker Förf. (s. 228
o. f.) de bestämmelser i samma urkund, hvilka skäligen
icke kunna såsom ståndsprivilegier betraktas, utan
innefatta hvad Silfverstolpe (se s. 23 o. f. i vår
försvarsskrift) kallar dels allmänna försäkringar i
alldeles obestämda ordalag, dels rena reglementariska
stadganden, dels vissa moraliska förpligtelser,
tillsägelser af kongl. ynnest o. s. v.r hvilka
tillsägelser och föreskrifter Författaren uominatim
från-skiljt, hvarefter han, med iakttagande af
1810-års koncessioner och upphörandet år 1866 af
ståndets representationsrätt vid riksdag, framställer
de qvarvarande privilegierna, nemligen:
1. Att vid löneförmåner och anslagne fastigheter varda
orubbadt bibehållne; åt hvilken punkt Förf. egnat
utredningen sid. 229-232.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
