Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvarsskrift i anledning af h:r prof. m. m. H. L. Rydins recension af Chr. Naumanns arbete "Sveriges Statsförfattningsrätt", tredje bandets andra häfte. Se Svensk Litteratur-tidskrift, årgången 1868, sidd. 417-460. Fortsättning. Af Chr. Naumann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
Försvarsskrift.
och administrativ förordning, emellan kyrkolag och
kyrkostadgar, hvilka sistnämnda stiftas ensamt af
konungen, enligt vårt ännu bibehållna statsskick, har
Förf. längesedan försökt en utredning. Se Sv. Statsfrr
l B., s. 66 o. f., 2 B. s. 5 o. f., samt särskildt
not. 10 på sid. 15, der fråga är om Konungens
rättigheter i afseende på lagstiftningen. Till
kapitlet om presterska-pets privilegier höra dessa
frågor icke. Och hvad detta nu förhandenvarande
ämne beträffar, nemligen privilegierna, så har här
varit stället att utreda hvilka dessa äro. Formerna
för deras ändring (likasom för kyrkolags stiftande,
förändrande och upphäfvande) höra till en hel annan
afdelning nemligen den om kyrkomötet, der jemväl
spörsmålet om handläggningen af ämnen rörande
anslagen till universiteter, elmentarläroverk,
hospitaler in. m. har sin rätta plats. Att vidare
anatomisera skälen hvar-före Förf. ej kunnat räkna
till Presteståndets privilegier fraserna om presters
och prestenkors inneslutande i den kongl. nåden,
befordran för presterna efter lag, deras söners
behållande i nådig hågkommelse, ifall desse befinnas
duglige, angående sockenstämmor, kyrkovärdar och
sexmän, etc. etc., har Förf. ansett alldeles onödigt.
b) Anmärkes: att Förf. förgätit omnämna privilegiernas
11 §, hvilken innehåller följande (vi begagna
likaledes här den till efterrättelse kungjorda
officiella urkunden bland författningsårs-trycket
för 1723): "Ther och någon Preste-Enkia, hvilkens Man
något länge tient och sig meriiad giordt hade, befunne
sig efter sin Mans död uti sådan olägenhet och fattigt
tilstånd, ät hon ringa medel hade, ät forsörga sig
och sina barn med uti sitt Enkiostånd, utan nödgades
ät sökia Oss och Cronan om någon hjelp, tå wele Wi,
ther eljest Riksens Stat så medgifva kan, finnas
benägne, ät komma henne ihog med något til hielp och
wederqweckelse». - Läsaren torde lätteligen finna,
att dessa ordasätt icke innefatta något privilegium,
utan höra just till de allmänna tillsägelser, hvilka,
enligt hvad nyss är anmärkt, Förf. på goda grunder
frånskiljt, då han företog sig att redogöra för hvad
af de verkliga privilegierna ännu finnes gällande.
Samma är förhållandet med de allmänna ordalagen
i urkundens 16, 17 och 18 §§: att tjenster skola
utdelas efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
