Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvarsskrift i anledning af h:r prof. m. m. H. L. Rydins recension af Chr. Naumanns arbete "Sveriges Statsförfattningsrätt", tredje bandets andra häfte. Se Svensk Litteratur-tidskrift, årgången 1868, sidd. 417-460. Fortsättning. Af Chr. Naumann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Försvarsskrift. 43
lärdom, ålder och förtjenst, embetsgåfvor och
dygdelefverne, - att ingen mindre lärd person och af
ringare merit och skicklighet må dem föredragas, som
lärdare och skickligare äro, hvilket allt af deras
gjorda och nederlagda prof och lefverne aftagas och
dömas bör, - att helst de, som tjena vid akademier,
gymnasier och skolor samt vid hof- och krigsstaten,
»jemväl skicklige och välförtjente cappellaner», skola
ihågkommas, vid tillsättande af regala pastorater
o. s. v., hvilket allt innefattar endast »allmänna
ordalag». - Stadgandet i 28 § R. F. utgör numera
hufvudregeln rörande befordringsväsendet, att nemligen
konungen skall vid alla befordringar fästa afseende
å de sökandes förtjenst och skicklighet; och utöfver
hvad i den recenserade skriften s. 233, 4 punkten,
ur privilegiernas 21 § är anmärkt om befordran efter
lärdom, merite och lefverne, har genom flera senare
författningar, som bekant är, blifvit regleradt
angående examina, årsberäkning, prestval, kallelser
af fjerde profpredikant, pastoraters indelning i
vissa klasser o. s. v.
Att Författaren rätteligen upptagit föreskriften om
anställande af biskopsval efter förra vanligheten,
såsom en fri- och rättighet för presterskapet,
garanterad genom 114 § Regeringsformen, torde
vara obestridligt; men af hvad skäl Rec. ansett
stadganderna i 30 § R. F. om Konungens rätt att
tillsätta kyrkoherdebeställningar i regala pastoraten,
eller de Jconsistoriella gällens bibehållande vid
deras valrätt, eller författningarne om »pastoraters
delning» eller »kapellförsamlingars särskiljande»
der sådant finnes af behofvet påkalladt, böra få
sin plats tillhopa med prestersJcapets qvarvarande
privilegier, har Rec. icke angifvit. -
Beträffande bor g er skåpets och allmogens fri- och
rättigheter har Förf. i den recenserade skriften
(sid. 234 o. f.) kommit till det resultat, att
försäkringarne angående den städerna förlänta fasta
egendom, enligt fundationsbrefvens innehåll, samt
om skattebondens äganderätt till skattehemmanet,
skattläggningars och tiondesättningars bestånd,
äfvensom uppodlingars på skattehemmans ägor frihet
från all skattläggning, fortfarande äro i sin
gällande kraft, - ehuru ändringar i dessa förmåner
afgöras lika med allmänna lagstiftningsärendena,
genom konungens och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
