Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvarsskrift i anledning af h:r prof. m. m. H. L. Rydins recension af Chr. Naumanns arbete "Sveriges Statsförfattningsrätt", tredje bandets andra häfte. Se Svensk Litteratur-tidskrift, årgången 1868, sidd. 417-460. Fortsättning. Af Chr. Naumann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Försvarsskrift.
65
»frågan i betraktande från våra egna förhållandens
synpunkt »och från denna yttrade sig emot
representationsreformen», samt vidare: »att de
ej uppträdde för att debattera principer». - Hvad
Wingård yttrade om allmänna valens grundsats och om
samhällsintressena, hafva vi nyss vidrört, och Grubbe
afhandlar just, efter en kort inledning, de två olika
principerna, om »hvilkas företräde man tvistade,
nemligen allmänna valens princip och stånds- eller
korporations-principen». Jag betviflar, yttrar han,
att man med fullt skäl kan tillägga någondera af dem,
vare sig inom nya eller gamla stater, ett afgjordt
och ovil-korligt företräde framför den andra. Efter
åtskilliga betraktelser och utredningar heter det,
såsom vi sid. 429 i den recenserade skriften anmärkt:
»Båda principerna hafva i tillämpningen sina egna
fördelar och olägenheter, och det beror af särskilda
omständigheter och förhållanden h vilkendera af
dem bör hos ett visst folk betraktas såsom den
lämpligaste. - Om det då debatterade betänkandet
angående nationalrepresentationen uttalar Grubbe
det slutomdöme, som finnes anfördt s. 429-430 i
vår skrift.
Förf. har visserligen icke intagit Grubbes yttrande
i dess helhet, hvilket i hvarje historik om vårt
ämne, och allramest i en så sammandragen som den
närvarande, skulle varit olämpligt och ändamålslöst,
utan endast anmärkt dess innehåll såsom prof på en
af de meningar, hvilka i presteståndet uttalades i
ämnet. Den korta skildringen af yttrandet är fullt
trogen, och resultatet, till hvilket talaren kom,
ordagrannt intaget.
Att sålunda i korthet anföra innehållet af ett
vidlyftigt yttrande, kallar Recensenten på sitt språk:
att »stympa» detsamma.
Fjerde perioden innefattar riksdagarne 1840-1863, och
densammas första stycke är egnadt åt riksd. 1840-1.
Recensentens förmenande (s. 453) att Författaren
bort i denna afdelning utveckla det inflytande, som
förslaget af 1840 »haft på senare reformförslag,
- således innan dessa ens hunnit i vår lilla
historik beskrifvas till sitt innehåll, - är en af de
anmärkningar, som i viss mening »talar för sig sjelf»
och alltså kan lemnas obesvarad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
