Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvarsskrift i anledning af h:r prof. m. m. H. L. Rydins recension af Chr. Naumanns arbete "Sveriges Statsförfattningsrätt", tredje bandets andra häfte. Se Svensk Litteratur-tidskrift, årgången 1868, sidd. 417-460. Fortsättning. Af Chr. Naumann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
Försvarsskrift.
fullgjorde utskottet icke. Utskottet lyssnade ej
till de röster, som hade höjt sig för klassvalens
ställande bredvid de samfälda (t. ex. för utseende af
första kammaren genom klassval och andra kammarens
bildande genom samfälda val), utan förklarade sig
icke alls kunna göra något jemkningsförsök samt
gaf istället proposition på omröstning i förstärkt
constitutions-utskott öfver frågan huruvida allmänna
val skulle antagas eller icke. Oaktadt de omnämnda
besluten, som tre stånd i saken fattat, gjorde sig
bondeståndets mening gällande i detta utskott med
44 röster mot 35, och först sedan allmänna valens
grundsats på -ett sådant sätt segrat, gaf utskottet
sitt sammanjemkningsförslag i en slik riktning
(sid. 460, 461 i den recenserade skriften.)
Äfven frågan om riksförsamlingens konstituerande på
två kamrar blef dragen under förstärkt utskott.
Alla de förnyade förslagen underkändes af tre
riksstånd, och presteståndet förehöll constit.-utsk.,
att detsamma, vid åter-remissen af ursprungliga
memorialet, icke sammanjemkat riksståndens beslut
enligt Regeringsformens föreskrift. Men bondeståndet
gillade utskottets förnyade framställning i
hufvudsaken, och ärendet drogs ånyo till förstärkt
utskott, hvarest, med 47 röster mot 38, förslaget
antogs att hvila till nästa riksdag.
Dessa faktiska förhållanden, de må då innefatta en
»beskyllning» mot dåvarande constitutions-utskott
eller ej, kunna icke utplånas ur historien.
Recensenten tyckes (sid. 454 mot slutet) fråga:
hvarföre invalde ej de tre stånden sådana ledamöter i
förstärkta utskottet, på hvilka alla de kunde lita,
och sålunda göra sin vilja gällande? Vi hafva intet
svar att lemna på en sådan fråga.
I afseende på framställningen af riksdagen 1844-5
(fjerde periodens andra stycke) yttrar Rec., att
den ej är »trogen», men motiverar icke en sådan
insinuation. Till och med hans obetydliga anmärkning
derom, att Förf. skulle uppgifvit, det ständerna,
innan frågan om representationsförslaget var afgjord,
förenat sig om en underdånig skrifvelse till K. M.,
är oriktig. I den recenserade .skriften (s. 487)
står ordet: »emedlertid».
Den 20 Maj af gaf nemligen constit.-utskottet sitt
betänkande angående en sådan skrifvelse. Den 21 Maj
beslöts hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
