Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvarsskrift i anledning af h:r prof. m. m. H. L. Rydins recension af Chr. Naumanns arbete "Sveriges Statsförfattningsrätt", tredje bandets andra häfte. Se Svensk Litteratur-tidskrift, årgången 1868, sidd. 417-460. Fortsättning. Af Chr. Naumann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
Försvarsskrift.
strandat på dessa stånds nej; att det stationära
tillståndet i denna angelägenhet inom de båda
första stånden varit outhärdligt o. s. v., för att
ej nämna, det man, genom anförande af en eller annan
ståndsledamots under debattens hetta, eller eljest,
fällda obetänksamma och öfverdrifna yttranden,
otillbörligen sökt karakterisera den rådande andan
inom hela ståndet; man har med afsigt kastat sig
öfver undantagen, för att gifva dem «tt falskt sken
af regel, - ja man har icke dragit i betänkande att
på den mening, som fordrat andra garantier, än dem en
till begge kamrarne utsträckt samfäld valrätt har att
erbjuda, trycka en hallstämpel utmärkande frånvaron
af patrotism och hederskänsla.
Detta förfaringssätt (säger Författaren i
den recenserade skriftens 20:de kapitel, till
hvilket vi hänvisa) innebär en ovärdig kränkning af
historieskrifvarens första pligt; det borde af-skys
af hvarje sanningens vän, af hvarje sann patriot, om
han ock genom ett sådant tillgörande kunde hoppas att
för tillfället bearbeta sinnena för sina afsigter. -
I skriften »Svenska statsförfattningens historiska
utveckling» hafva vi yttrat J): »Då nästan alla
öfriga länder i vår verlds-del måste böja sig under
det folkförtryckande feodalväsendet, så förvärfvade
sig det lilla folket i yttersta norden en af sina
skönaste lagrar genom att, snart sagdt ensamt, motstå
påtryckningen. Detta motstånd var af ett omätligt
inflytande, hvars verkningar röja sig ända in i våra
dagar. Ty då feodalmonarkien innebar fröet/ till
massans ofrihet, och i det öfriga Europa de fordna
odalmännen efterhand gjordes till lifegne, voro
Sverige och Schweitz de enda länderna, der bonden
bibehöll sin sjelfständighet och under tidernas
lopp utöfvade de högsta politiska rättigheter. Och
när, mot medeltidens slut, de stora uppfinningarne
och upptäckterna påskyndade i vår verlds-del den
personliga frihetens utveckling, så att hon, kommen
till medvetande af sig sjelf, måste bryta sig väg, -
när en så genomgripande fordran gjorde sig gällande
genom reformationen, vann denna snart ett stadigt
rotfäste hos Sveriges folk, ty hon
*) Se Historiska Inledningen till 1866-års
grundlagsedition, s. 92.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
