Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvarsskrift i anledning af h:r prof. m. m. H. L. Rydins recension af Chr. Naumanns arbete "Sveriges Statsförfattningsrätt", tredje bandets andra häfte. Se Svensk Litteratur-tidskrift, årgången 1868, sidd. 417-460. Fortsättning. Af Chr. Naumann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Försvarsskrift. v
81
innebar just den välbekanta friheten sedd från en
annan sida; det var den hos oss urgamla personliga
frihetens rätt inan i och genom reformationen erkände,
och mot hvars kränkningar man protesterade».
Dessa sanningar få ej förbises, då man
betraktar den successiva ombildningen af vår
nationalrepresentation. Gången af denna ombildning
måste hos oss blifva en helt annan, än i de flesta
främmande länder, der man nödgades tillkämpa den
ringare befolkningen politiska rättigheter, som den
hos oss aldrig saknat.
Att en tid fanns, då adel, prester, köpstadsmän och
bönder (med bergsmännen) verkligen representerade
vårt lands alla hufvudintressen, enär adeln ägde
all frälsejorden och var innehafvare af en stor del
embeten, civila och militära, samt pre-sterskapet
kunde sägas vara målsman ej blott för kyrkan, men
äfven för verldslig så väl som theologisk kunskap
och för de läroverk, der denna inhemtades, torde ej
kunna förnekas. Denna klassrepresentation var alltså
fullt berättigad. Skälet hvarför icke en tvådelad
församling (såsom t. ex- i England) utbildade sig af
dessa elementer, utan en fyrdelad, hafva vi i sist
åberopade skrift antydt ])
Beklagligen blef denna klassrepresentation exklusiv,
den urartade till privilegierade riksstånd,
med uteslutande af samhällsklasser, hvilka under
tidernas lopp bildat sig. Vi hafva derom yttrat:
Många frälsemän hade redan i äldre tider återgått
med sina hemman till bondeståndet; rikets verldsliga
embeten hade tillfallit ej blott adelsmän (ofta
obesutne), utan äfven många söner af prester,
borgare och bönder; ofrälsemän, som genom handel
samlat förmögenhet, hade, under den osäkerhet krigen
medförde åt näringarne, köpt landtegendomar; genom
bruksrörelsens utvidgning hade en från bergsmännen
skiljd klass af näringsidkare bildat sig; flera af
desse förutnämnda hade antagit ett lefnadssätt och
tillegnat sig en bildning, hvilken söndrade dem från
de egentliga bönderna. Dessa nya klasser hade i intet
af de fyra stånden vid riksdagarne någon röst 2).
1) Se förut citerade Historiska Inledning, s. 83.
2) Se ibid s. 234.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
