Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvarsskrift i anledning af h:r prof. m. m. H. L. Rydins recension af Chr. Naumanns arbete "Sveriges Statsförfattningsrätt", tredje bandets andra häfte. Se Svensk Litteratur-tidskrift, årgången 1868, sidd. 417-460. Fortsättning. Af Chr. Naumann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Försvarsskrift.
&o
Det var (heter det i den recenserade skriften
s. 534) efter denna riksdag, ocli isynnerhet sedan
constit.-utsk:s betänkande år 1840 var afgifvet,
den långa striden inom representationen och inom
pressen begynde om klassval och om allmänna (samfälda}
val. Adeln bestämde sig för sjelfskrifvenlietens
upphörande, men icke i samband med en sådan
omskapning, som samfälda valen inneburo. Då detta
stånd likasom preste- ech borgarestånden, ined
ogillande af samfälda valens grundsats, fattade
nyssnämnda beslut, förklarade de sig tillika
för de orepresenterades intagande, klassval och
tvåkammarsystem. - Förf. har redogjort hvarföre ej
tre stånds sålunda sammanstämmande mening ledde till
det resultat, som var åsyftadt.
Under ett fjerdedels århundrade fortgick striden om
företrädet emellan de två nämnde valprinciperna,
- en strid, hvilken (såsom Förf. s. 536 anmärkt)
alltjemnt i den civiliserade verlden fortgår, -
hvilken lika litet i statsrätten, som i staternas lif,
ännu kan sägas vara afslutad.
De grundsanningar, hvilka utvecklades dels i
constitutions-utskottets af oss refererade särskilda
betänkanden vid riksdagarne 1850-1863, dels under
öfverläggningarne om dessa varierande förslag (se
den recens. skriften s. 445 - 529 texten samt noter
s. 462 o. f., 488 o. f., 497 o. f., 529 o. f.), utvisa
med öfver-tygande klarhet, att striden icke gällde
sjelfskrifvenhet och ensidiga ståndsintressen, utan
h vilkendera af de två stora valprinciperna skulle i
sin tillämpning vara egnad att befrämja ett kärt och
dyrbart fosterlands välfärd och framgång, under dettas
individuella förhållanden och med den egendomliga
utvecklingen af dess uråldriga institutioner.
Genom nya riksdagsordningen blef samfälda valens
grundsats den segrande.
Om uti denna Försvarsskrift det lyckats Förf. att ännu
ytterligare klargöra betydelsen af de qvarvarande
ståndsprivilegierna och att i sin rätta dager
framställa ett vigtigt skede af vår inre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
