- Project Runeberg -  Om livets korthet /
21

(1918) [MARC] Author: Seneca Translator: Johan Bergman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om livets korthet - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förlöpa just så som du hade bestämt; hur mycket du fått
sköta dig själv; när du fått ha din naturliga min; när din
själ varit utan oro; vad du egentligen har uträttat under
denna långa levnad; hur många som ödelagt ditt liv, utan
att du själv märkte vad du förlorade; huru mycket en
fåfänglig sorg, en dåraktig glädje, ett lidelsefullt begär, ett
förföriskt umgänge har berövat dig; huru föga du fått
behålla av vad som dock var ditt! Du skall lätt inse, att
du dör i förtid.“

Vad är då orsaken? I leven, såsom I aldrig skullen
dö: aldrig tänken I på eder förgänglighet. I läggen icke
märke till, huru mycket av eder tid, som redan förflutit. I
låten tiden förfaras, alldeles som I haden obegränsad tillgång
därpå, under det dock just den dag som är, och som I
skänken bort åt en människa eller en sak, mycket väl kan
vara eder sista levnadsdag. Allt fästen I eder vid, som om
I skullen skynda att njuta det, innan döden kommer, och
allt eftersträven I, liksom haden I en evighet att leva. Du
kan höra de flesta resonera så här: “Från mitt femtionde
år skall jag draga mig tillbaka till lugnet och stillheten,
sextionde året skall frigöra mig från statsplikterna“. Men
vem får du, som går i borgen för, att ditt liv varar längre?
Vem skall respektera dina planer, så att de få gå i
fullbordan just så, som du uppgör dem? Blygs du icke att
anslå sista resten av ditt liv åt ditt egentliga bättre jag, att
bestämma åt andens förädling endast den tid, som icke duger
att använda till någon egentlig verksamhet? Är det icke
bra sent att börja på allvar leva, först då livet nalkas sitt
slut? Vilken dåraktig glömska av dödlighetens lott att
uppskjuta det enda viktiga till femtionde och sextionde året och att
börja sitt verkliga liv vid den ålder, dit endast fåtalet når[1]!


[1] Denna iakttagelse kan synas överraskande. Men påståendet är
sant till och med i våra dagar. Svenskarnas medellivslängd, som f. n.
är den högsta, som över huvud uppnåtts under den tid statistiken
omfattar, är c:a 51 år, men var för 100 år sedan c:a 37 år, en siffra som
ungefär motsvarar ryssarnas nuvarande medellivslängdssiffra. I början av
romerska kejsartiden synes att döma av talrika gravskrivfter livslängden i
medelhavsländerna ha varit ännu kortare.         (Övers. anm.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:38:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/livkort/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free