- Project Runeberg -  Liv och Längtan /
189

(1936) Author: Anders Hultman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ANNANDAG PÅSK.

Hur den minnesgode Mästaren hjälper till rätta
glömska lärjungar.

Luk. 24: 13—35.

Men två av dem voro på samma dag stadda
på vandring till en by som hette Emaus, och som
låg sextio stadiers väg från Jerusalem. Och de
samtalade med varandra om allt detta som hade
skett. Medan de nu samtalade och överläde med
varandra, nalkades Jesus själv och gick med
dem. Men deras ögon voro tillslutna, så att de
icke kände igen honom.

Och han sade till dem: ”Vad är det I talen om
med varandra, medan I gån här?” Då stannade
de och sågo bedrövade ut. Och den ene, som
hette Kleopas, svarade och sade till honom: ”Du
är väl en främling i Jerusalem, den ende som icke
har hört vad där har skett i dessa dagar?” Han
frågade dem: ”Vad då?” De svarade honom:
”Det som har skett med Jesus från Nasaret,
vilken var en profet, mäktig i gärningar och ord
inför Gud och allt folket: huru nämligen våra
överstepräster och rådsherrar hava utlämnat
honom till att dömas till döden och hava korsfäst
honom. Men vi hoppades att han var den som
skulle förlossa Israel. Och likväl, till allt detta
kommer att det redan är tredje dagen sedan
detta skedde. Men nu hava därjämte några av
våra kvinnor gjort oss häpna; ty sedan de
bittida på morgonen hade varit vid graven och icke
funnit hans kropp, kommo de igen och sade att
de till och med hade sett en änglasyn, och
änglarna hade sagt att han levde. Och när några
av dem som voro med oss gingo bort till graven,
funno de det vara så som kvinnorna hade sagt,
men honom själv sågo de icke.”

Då sade han till dem: ”O, huru oförståndiga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:38:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/livol/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free