Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förskräcka vår tanke med en sådan möjlighet. Ty han
betygar i samma sammanhang, att ingen kan rycka fåren
ur hans hand, och Fadern, som givit honom dem, är
starkare än alla. Och ingen kan rycka dem ur Faderns hand.
Se nu, kära vän, och lär härav, det stora förhållandet
i frälsningen, som du eljest så sällan tänker på, att vi äro,
ja, du är omistlig för Jesus. Du ser i allmänhet endast den
sidan att Jesus är omistlig för dig. Ja, Herden och fåren
höra omistligen ihop.
n.
Kännetecken på den lejde herden.
Han flyr, när han ser ulven komma. Det visar sig
då, att han icke har verklig kärlek till fåren. Hans
självkärlek tar ut sin rätt, och han flyr för att rädda sig själv.
Han frågar efter fåren endast så länge han har egen
förtjänst av dem, och så länge, som det icke är farligt. Men
när fårens fiender komma, visar han sig ock vara deras
fiende och kärlek har han endast till sig själv. Det är
i månhet om sig själv och den egna vinningen han
vårdar sig om fåren, så länge han vårdar sig om dem.
Se på Judas Iskariots nya herdar. Dessa övertalade
honom att lämna den gode herden. Hos dem skulle han
få det så angenämt. Han skulle få förtjäna pengar för
egen del. Och hans nya umgänge var förnämt och
skänkte annat till trygghet och framtid, än vad Jesus kunde
giva. De voro högst angenäma herdar.
Ja visst. Så länge inga ulvar visade sig. Men så kom
där en ulv, en förskräcklig en, flåsande med hungrigt
uppspärrat gap: Samvetskvalens ulv. Judas tydde sig till
sina nya herdar i sin nöd. Men, o, vilken missräkning.
Ett kallt: ”Vad kommer det oss vid? Du må se dig
om”, var det skydd de gåvo honom. Och utan något
herdeskydd hamnade han rakt i ulvens gap. — Judas, Iska-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
