- Project Runeberg -  Liv och Längtan /
308

(1936) Author: Anders Hultman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

senare fallet blir det fängelse ända tills den sista skärven
blivit betalad, d. v. s. i tillämpningen evigt fängelse.

Hur dyrbart är det icke med ett försonligt sinnelag.
Ty vi komma så lätt i strid med varandra under livets
vandring. Men för att vi icke i onödan skola gå och
bära på ett sjukt samvete eller göra oss skrupler, må
vi komma ihåg, att det är inte fråga om sådana ting, som
vålla olika meningar i en diskussion eller olika syn på
saker och ting. Vi se endels och ha olika tankar och
åsikter såväl som insikter i en massa saker, som vi gemensamt
måste handhava, t. ex. i missionsverksamheten eller i
politiken. Det måste så vara och kan äga rum utan
person-lighetsinblandning.

Men ack, vi äro så svaga och övergå så omärkligt och
lätt från sak till person. Och här lurar synden mot femte
budet. Vi begå då så lätt det där med de för brodern
nedsättande tillvitelserna, vilka Herren Jesus säger skola
straffas som broderdråp.

Herren bevare oss och våra sinnen och hålle vår tunga
i styr!

Vår himmelske broder, som också är ”med oss på
vägen”, har varit ”villig och snar till förlikning”. Det är
vår enda tröst och räddning i vår myckna synd och
svaghet. Han har gått till botten med vår sak och visat var
det egentligen har sin rot, när vi synda. Vi äro med vår
tunga tända av själva Gehenna, säger Jakob, kap. 2: 6.
Och ända dit gick Jesus i sin försonaregäming för oss.
Det var Guds ärende han då gick. Så älskade Gud, så
försonlig är han mot oss. Det är vår räddning och vår
frälsning. Må vi då alltid komma ihåg det, när synden
besvärar oss, på det att vi icke må komma i ovänskap
med honom och välja ut åt oss den rättsliga doms- och
straffvägen.

Märk även, att vi icke skola vänta med uppgörelse med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:38:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/livol/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free