Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
valtningen av det jordiska goda är ju så sorgligt
vanligt. Vi hålla ju i dagligt tal ”vårt” för vårt. Gud får
oftast icke ens vara med. Vi slösa och handla hit och dit,
köpa och sälja i eget namn och använda vinsten till lägre
och själviska ändamål. Vi bli rika och ärade själva
genom en annans egendom.
”Vad är det jag hör om dig? Gör reda för din
förvaltning.” Så tränger plötsligen husbondens röst ner till
någon då och då med ett eftertryckligt: ”Du kan icke
längre få vara min förvaltare”. Då går det en rädsla
genom många av de andra förvaltarnas hjärtan. De veta
med sig sina förskingringar och sitt svekfullt
föregående. Men snart tystar man ned de varnande stämmorna
och fortsätter i hjärtans god vänskap och fullt
samförstånd med orättfärdighetens Mamon.
Och så kan man fortsätta, till dess man själv blir sin
gud lik i orättrådighet, i hårdhet och kyla. Och sedan
höras icke längre de varnande ljuden.
Vi förstå, att Mästaren här i denna liknelse rör sig
på de jordiska ägodelarnas område. Ty han säger det
till lärjungarna i sammanhang med de inträngande
väckelsetalen i liknelser och utan liknelser till fariséerna, vilka
voro giriga.
Men det är tydligt, att vi icke göra våld på texten,
om vi tillämpa den även på vår förvaltning av andliga
och själiska gåvor.
Även över denna förvaltning vakar Gud. Och hans
fråga: Vad är det, som jag hör om dig? göra vi väl uti
att lyssna till.
HL
Vad skall jag göra?
Uppsägningen var bekommen. Och nu blev det trångt.
Orkeslöshet och skamkänsla stängde de två smala vägar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
