- Project Runeberg -  Liv och Längtan /
345

(1936) Author: Anders Hultman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kristus löser fångar.

Fångenskapen är tvåfaldig. Den är allmän utåt, i det
att alla dela fängelset i stora drag, fastän detta fängelse
är skilt åt i en massa avdelningar, av vilka somliga te sig
som lindrig, ja, rent av behaglig fångenskap. Men
fångenskapen är också av enskild natur för den enskilde och
berör det inre livet. Friheten är endast en inbillning.
Verklig frihet, sådan som vår fribome ande sträcker sig efter,
finns icke på jorden. Alla människor, hela samhället
suckar under tung fångenskaps vånda. Ingen känner sig fri
och säker. Olyckor av otaliga slag vrida jämt sina
blydörrar och sluta in fångar. Synden i alla dess gestalter
belägger livet med bojor och förhindrar den rörelsefrihet,
som vi behöva. Det blir så trångt, och skrankor möta
överallt. Och vi människor äro antingen som jagade
villebråd eller som jägare med spänd hane färdiga att lägga
an på någon stackare, som vi för tillfället fått något slags
övertag på. Ty jägaren är själv ett villebråd för en hel
del andra jagade jägare.

Skogens villebråd är skyddat av lagen under någon tid
på vissa marker. Men var finnas de fridlysta markerna
för syndens och denna världens vanskligheters och
olyckors jagade fångar? Och vilken är deras fritid? Över
allt äro portama stängda. Och av lagen tiofalt väl
bevakade. — Jo. Herren Jesus säger med myndighet:
”Upplåt dig!” ”Så finns nu ingen fördömelse för dem som äro
i Kristus Jesus”, Rom. 8: 1. Han öppnar den tillslutna
”järnringen”. Han bryter den fängslande bojan. För
hans: Upplåt dig! öppnas det som för syndens skull
till-Slutits. Till honom se våra ögon i världens nöd och
skapelsens fångenskap. Ut i de vidaste ringar skall han i sin
tid lösa banden och öppna fängelserna. Men inåt i
själslivet och på andens undangömda marker hos den enskilde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:38:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/livol/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free