Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alldeles ny är stämningen. Luften är så sällsamt
mättad av ljus och helig förväntan. Och nu
inträffar något oväntat: Josefs son står upp till
att föreläsa. Hela hans väsen företer något nytt
och högst märkligt. Allas ögon voro fästade vid
honom. O, vad han växer, växer över jordelivets
gränser. Ja, den stora gränsen är verkligen
passerad, gränsen mellan det gamla och det nya. Så
ter det sig, så ljuder det, när profetian har blivit
verklighet: ”1 dag är detta skriftens ord
fullbordat inför edra öron”. Men ack, Israel var icke
i släktskap med sina profeter. När profetians
ande svävade över folket, kände det icke igen
honom. Israel vantrivdes i den luften.
Hur är det med oss, som så mycket tala om det
härliga i Kristi andra ankomst? När han
kommer, när detta gamla högtidligt och stilla glider
över i det nya, när vår Herre Jesus träder fram
i sin nya gestalt, den konungsliga domarens
härliga gestalt, skola vi då ha denna verkliga
släktskap med honom, vara besjälade av hans ande,
så att vi känna igen honom i den bild Anden
målat för oss?
Tänk om den förlåtande, milde Frälsaren,
Människosonen, då ter sig främmande för oss, liksom
i vår text folket ej kunde förstå sig på Josefs son,
när han inträtt i en ny värdighet!
Ja, låt oss allvarligt, med stilla helig andakt
stanna inför Jesus med detta spörsmål, tills det
varder oss klart, att vi hava hans ande, att han
känner oss och att vi känna honom. .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
