Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att gå ut och aldrig mer gå in i honom. Men lyda
måste han. Fadern kändes vid sin otro men bad
om hjälp däremot. I detta låg verklig tro. Vi se
härav såsom ock i andra fall vid Jesu underverk,
att en människa kan tro likasom till förmån för
en annan och att sådan tro är verksam till
bönhörelse och hjälp. Hin’ villiga och verksamma
böra vi icke vara i all tro och bedja för varandra
och för de svaga och sjuka ibland oss!
Men nu skola vi märka att lärjungarna icke
blevo avskedade för sin otros skull. Säkert blev
detta för dem en verksam läxa i tro, som de hade
god nytta utav. Jag tänker att det var för dem
som för oss så, att de själva stodo i vägen för sig.
Deras ännu något i sig själva gällande
personligheter skymde bort Mästaren. Antingen är det så
med oss, att vår till något dugliga andlighet
kommer fram och verkar isolerande, eller ock är det
vår oduglighet, ja, våra synder som springa fram
avkylande, åtskiljande. I båda fallen är det
högmod, självförgudning, vi äro offer för. I det förra
fallet få vi gälla något och icke Kristus allt. Och
i det senare är det också ”jag” som är framme
och gör mig intressant. O, hur slingriga vi ändå
äro! Tron. skådar förbi allt mitt; den ser icke
mig, vore jag än den värste hedning eller det
frommaste helgon. Tron bryr sig icke alls om
mig. Den ser endast, sysslar endast, är endast
upptagen med sitt mål, sitt fäste. Och målet,
fästet är Jesus Kristus. Han svingar icke mellan
Hedendöm öchhelgedom. Han är icke svag och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
