Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
igen, återställa oss. Men det kostade honom
något. Vägen till vårt härlighetsmål gick över en
punkt, offeraltarets, dödens punkt. Inför den
ängslades han. Hans människonatur upprördes.
Han ängslades inför den och bedrövadés intill
döden. Han stod rådvill. Huru pass vår natur
besvärade honom och smärtade hans ande är för oss
ett mysterium. Men förfärligt kände han déss
Villkor. Och för att säkra sig mot fäll
förankrade han sig i Guds sin himmelske Faders vilja.
Han likasom litade icke i allra sista momentet på
sin egen, ifall det mänskliga ville bestämma den.
De där grekerna rörde vid den ömmaste nerven
hos honom genom sin åstundan att se honom.
Han tolkade dem nämligen rätt och förstod dem
bättre än de själva. De ville se något härligt. Ja,
vänten ännu något litet, I härlighets-,
skönhets-och vishetssökare. I skolen få se något som icke
drömts av eller uppstigit i vare sig Sokrates’ dier
Platos hjärta.
”Ku är Människosonen förhärligad.” Han hade
i anden genomlidit Getsemane, passerat Golgata.
Han Stod på den intagna marken, segerns mark.
Ty det värsta var överståndet: förrädarens
gärning och skilsmässan från honom. Det hela var
nu oåterkalleligt och den befrielse det innebar för
vår frälsares själ utlöser sig i segerropet i vår
text
Men därav beror också Guds eget förhärligande.
Ytterst är det Gud som blir härlig. Hans kärlek
och makt komma här till sin fulla rätt. Härur är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
