Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av en tanke eller besväret av en sedlig ansats att
hålla fast vid. Deras opinionsyttring var ett hån
och ett ”Tvi dig!”.
Så voro där förnämligare sällskap:
överstepräster, skriftlärda och äldsta. Och märkvärdigt
nog hade dessa alldeles samma ord i munnen mot
Jesus som de ”förbannade som icke kände lagen”,
d. v. s. den råa massan, som dessa högvördigheter
i vanliga fall gingo långt ifrån och skänkte sitt
förakt. Men i dag var det ett ovanligt fall. Hur
stor än klyftan eljest var mellan dem och massan,
så gapade här en avgrund — klyftan mellan Jesus
på korset och alla partema nedanför — inför
vilken skillnaderna dem emellan försvunno till små,
små rämnor.
Så voro där även krigsknektarna, de råaste
vilddjur i människohamn, sammanrafsat slödder
från provinserna, vilkas yrke var icke
fosterlands-försvararens, utan krigarens, den passionerade
folkslaktarens. Mellan dessa och de höga andliga
var nu endast ett litet, litet steg, lätt att taga
jämfört med det svalg som var befästat mellan
dem alla och Honom på korset. Därför kunde de
broderligt räcka varandra handen och använda
samma smädeord mot honom: ”Är du judarnas
konung, så hjälp dig själv!”
Slutligen höra vi en av ogämingsmännen på
korset häda med samma ord: ”Är du Kristus, så
hjälp dig själv”. Det var den gemensamma lösen,
brodersordet som förenade fienderna. De voro av
samma broderskap, fastän några voro vigda präs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
