Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mitt öga bestämmer, ögats uppfattning blir min
kunskap.
När vi då betänka Rosenius’ ord: ”Den
vaknaste kristen är ändå endast halvvaken” samt:
”Icke kraft, men ljus, är vad vi bäst behöva”, och
Luthers: ”Verklig kristendom är ytterst en syn,
som vi fått, vi som tro”, så förstå vi den oerhörda
vikten av orden i vår text. Det är ju då mindre
underligt att kristenlivet ter sig så olika hos olika
kristna och i bästa fall ofullkomligt och haltande.
Det andliga ögat ser alltid längre och på annat
vis än det yttre. Och så kommer konflikten. När
Abrahams öga såg uppståndelsen och Guds kraft,
kom han i konflikt med all yttre syn, som såg den
dejlige Isak bara. Men då var hans öga friskt.
/"lött sådant prov på friska ögon se vi hos Mosesi
då han nekade sitt yttre öga kungahärligheten i J
Egypten men bejakade sitt inre ögas åtrå efter/
Kristi försmädelse och lönen hos Gud.
~ Sådana friska ögon hade lantgreven Filip av
Hessen och hans gemål, när de med frimodighet
tillbakavisade påvens tillbud om kardinalhatten
och i stället talade om rättfärdighetens krona hos**-"^
Gud, och Luther, då han sjunger: ”Vi våga liv och
ära, gods och allt; ske blott som Gud befallt. Guds
rike vi behålla”.
Då vi tala om att vara skarpsynt eller
framsynt eller personer med ”affärsblick”, så mena
vi ett gott och friskt öga. Detta leder hela
kroppen, d. v. S. hela den yttre existensen med alla dess
villkor till ljus och lycka. Alldeles så andligen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
