Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guds namns rätta bruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
Guds namns rätta bruk. 62
förlåtelse — ifall du varit försumlig — och begär deras
hjälp och bistånd. Och när du har fått hjälp, då säger
du ett vördsamt och hjärtligt tack.
Lika innerligt, ja, ännu mycket innerligare var Jesu
förhållande till sin himmelske Fader. Redan som
tolvårig sade han: »Vissten I icke, att jag borde vara i min
Faders hus?» Att få höra talas om Gud, att få samtala
med honom, att få sjunga lovsånger till hans ära, det
var hans fröjd.
Särskilt ofta se vi, att han drager sig undan för att
få stillhet till böneumgänge med Fadern. Och hur talar
han då till honom, hur kallar han honom? Man hör
stundom människor — ringa, syndfulla människor —
tilltala Gud helt förtroligt, såsom vore han deras jämlike.
Så gjorde Jesus aldrig. Ehuru han var Son, glömde
han icke den vördnad, han såsom människa var skyldig
Gud. I sin översteprästerliga förbön säger han: »Fader,
stunden har kommit.» Fyra gånger i den bönen
använder han detta enkla, korta tilltalsord; en gång säger
han: »Helige Fader»; och till sist: »Rättfärdige Fader».
Och när han i Getsemane kämpar sin bönekamp och
»framför böner och åkallan», då se vi honom gång på
gång falla ned på sina knän med ansiktet mot jorden.
»Min Fader», säger han så ödmjukt och vördnadsfullt,
»om det är möjligt, så gånge denna kalk ifrån mig!
Dock icke, såsom jag vill, utan såsom du vill!»
Så skola ock vi göra: med vördnad tala om Gud,
med vördnad tala till Gud, bedja och åkalla, ’tacka och
lova honom. Då bruka vi hans namn rätt.
Redan gamla testamentets fromme förstodo att med
vördnad och allvar träget bruka Guds namn. Särskilt
i Psaltaren få vi lyssna till hur de bedja och ropa,
bekänna sina synder och åkalla Guds hjälp, lova hans
namn och upphöja hans ära. Vi manas därmed att
själva åkalla och bedja, tacka och lova. En psalm, den
113 :de, börjar med denna högstämda maning till Guds
tjänare att lova honom alltid och överallt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
