Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herrens dag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
Herrens dag. 72
för att slippa arbeta en bel dag i veckan och bara få
latas. De förstodo icke vikten av att få helgd över livet
och vardagsarbetet.
Det är på samma sätt än i dag. De människor,
som i sitt hjärta äro hedningar — fast de leva mitt i
kristenheten —, de förakta vilodagen. Den blir för
dem bara en besvärlig dag eller en nöjesdag, kanske en
syndadag framför andra dagar. En begåvad författare,
främmande för Jesu Kristi ande, har därför bekänt:
»Jag är en hedning, ty mitt hjärta vet icke av någon
sabbat.»
Men en Jesu lärjunge kan säga med sångaren i
gamla testamentet: »Detta är den dag, som Herren har
gjort; låtom oss på den fröjdas och vara glada!»1
Dig vare lov och pris, o Krist!
Välsignad denna dag förvisst!
Vi lova dig nu och till evig tid:
Helig, helig, helig i höjdene!
Dig lovar helga änglars kor
Och himlars här med glädje stor;
Dig lova kerubim och serafim:
Helig, helig, helig i höjdene!
Ditt folk, o Herre, lovar dig,
Din brud av hjärtat gläder sig
För all din nåd och din barmhärtighet:
Helig, helig, helig i höjdene! (Sv. ps. 265.)
I gamla testamentet var lördagen vilodag. I nya
testamentet firas, ända från den första kristna
församlingens tid, söndagen såsom vilodag, emedan vår Herre
Kristus på den dagen uppstod från de döda. Därför
kallade de första kristna söndagen för »Herrens dag».
För några årtionden sedan hittade man i ett kloster i
Konstantinopel en märkvärdig skrift från den första
i Ps. 118, troligen författad för någon av de större högtiderna,
t. ex. påsk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
