Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vår nästas välfärd - Överhetens plikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99 överhetens plikt.
han lyfter den misshandlade upp på åsnan! Kanske
går han bredvid och stöder under honom, så att han
icke skall falla. Så komma de fram till härbärget. Nu
har han väl gjort nog? Nej, hans hjälpsamhet räcker
längre. Han bäddar ned mannen omsorgsfullt. Så tar
han fram pengar och ber värden ägna honom noggrann
vård. Och så lovar han att ersätta det ytterligare
besvär, den olycklige kan vålla, när han kommer tillbaka.
På allt sätt och så långt, han förmår, söker han främja
mannens välfärd.
Vilja vi vara Jesu lärjungar, då måste vi handla på
samma sätt. Ty han var i sanning den barmhärtige
samariten. Han var fridsamheten, vänligheten,
barmhärtigheten och hjälpsamheten själv. Dag och natt var
det hans strävan att främja sin nästas välfärd. »Såsom
Jesu kärlek var, aldrig någons varit har.» Den omslöt
även hans fiender. Han vedergällde i sanning ont med
gott: han gav sitt liv för att frälsa dem, som bragte
honom upp på korset.
O du, som gav ditt liv för fåren,
Om nåd och kraft vi bedja dig
Att framgent följa dig i spåren
På kärlekens och fridens stig.
Låt mer och mer en skingrad skara
Förenas i din sannings ljus,
Att det må vara, evigt vara
En Herde och ett fårahus! (Sv. ps. 285:6.)
Överhetens plikt.
På samma gång, som Herren Jesus fördes ut till
Golgata, bärande sitt kors, leddes där ock ut tvänne
missdådare. De hade begått förfärliga brott, sannolikt
tagit livet av någon människa. Till straff därför hade
de av överheten blivit dömda till döden. Och nu skulle
straffet gå i verkställighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
