- Project Runeberg -  Livsbilder / IV. Bilder till belysning av vår kristna tro /
132

(1915-1917) [MARC] Author: Johannes Johansson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Synden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

132

ont är i Herrens ögon?» Men hur förhåller sig Saul
härvid? Han säger trotsigt emot: »Jag har ju hört
Herrens röst och gått den väg, på vilken Herren har
sänt mig.» Och så söker hau trassla sig undan: han
skyller på folket, de hade tagit undan av bytet, men
icke heller de hade haft någon ond avsikt därmed, de
skulle offra det åt Herren. Då svarar Samuel strängt:
»Se, lydnad är bättre än offer. Gensträvighet är en
trolldomssynd, och motspänstighet är avguderi.
Eftersom du har förkastat Herrens ord, har han ock
förkastat dig, att du skall icke längre vara konung.» Saul
syndade med berått mod, mot bättre vetande.

På samma sätt var det med Judas förrädaren. Gång
på gång hade han blivit varnad av Jesus, gång på gång
hade han tystat ned sitt samvetes röst. Så kunde han
till sist med berått mod och mot bättre vetande sälja
sin Mästare för en eländig summa penningar. Petrus
ångrade av hjärtat sin synd. Han kunde därför få
förlåtelse, och han fick förlåtelse. När Judas däremot fick
se följderna av sin onda gärning, greps han av hård och
stum förtvivlan. Någon förlåtelse kunde och ville han
icke mottaga.

*



Jesus framställde en gång en liknelse om en förnäm
man, som gjorde ett stort gästabud och bjöd många.
Men ingen av de bjudna ville komma. De försummade
tillfället att komma till den rike välgöraren, de hade
annat att beställa. En hade köpt ett jordagods, en
annan fem par oxar, en tredje hade tagit sig hustru.
Att de tillfogade den ädle mannen, som bjudit dem, en
skymf därmed, att de försmådde bjudningen, det
frågade de icke efter. De voro likgiltiga för hans vänlighet
och hans ära.

Detta är en bild av hur många människor handla.
De äro icke några »stora» syndare, några svåra
brottslingar. De varken stjäla eller mörda eller begå äkten-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:39:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/livsbild/4/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free