Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bönhörelse - Våra förnämsta böneämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Våra förnämsta böneämnen.
235
Frälsares sknll hör vår bön och giver oss, vad vi bett
om. Då skola vi få erfara, att Gud förmår göra och
att han gör långt mer än allt, vad vi kunna bedja eller
tänka.
Och vad mitt hjärta beder,
Det vet jag att du hör;
Och vad mitt väl bereder,
Det vet jag att du gör.
I nödens högsta smärta
Din hjälp mig närmast är.
Jag vet, att på ditt hjärta
Du mina sorger bär. (Sv. ps. 260:3; jfr 238:6.)
Våra förnämsta böneämnen.
Om en konungason är sådan, han bör vara, så
önskar han icke i främsta rummet det, som kan skänka
honom själv förnöjelse, utan sådant, som kan bereda
hans konungslige fader glädje och framgång. Ständigt
tänker han som så: »Måtte det bli klart för alla, hur
god och mäktig min fader är! Måtte hans namn bli
ärat och vördat av alla både inom och utom vårt land!
Måtte hans välde och rike växa till inåt och utåt!
Måtte alla, som resa sig upp mot hans vilja — han,
som blott åstundar sitt folks sanna väl —, måtte alla
dessa fiender slås ned, så att hans goda vilja må bli
allas regel och rättesnöre!»
Så måste en god konungason tänka och önska. Med
ännu mycket större iver nitälskade Herren Jesus för
sin himmelske Fader och vad honom tillhörde. Yad
var det väl, som beredde honom den bittraste smärtan
här på jorden? Det var icke människornas fiendskap
mot honom själv, utan det, att de glömde och föraktade
Fadern i himmelen. När han hade botat tio spetälska,
fäste han sig icke vid att de nio försummade att tacka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>