- Project Runeberg -  Livsbilder / IV. Bilder till belysning av vår kristna tro /
240

(1915-1917) [MARC] Author: Johannes Johansson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huru Guds namn bliver helgat

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

240

Huru Guds namn bliver helgat. 240

kraft i hans tal. Men aldrig talade han för att väcka
uppseende och beundran. Alltid tänkte han: »Måtte
mitt tal förhjälpa någon själ att vända sig till Fadern
i himmelen och böja knä för honom!»

»Aldrig har någon människa gjort sådana mäktiga
ting som den mannen!» Så kunde Jesu samtida också
haft skäl att utbrista. Där kom en, som i många år
icke kunnat röra hand eller fot; där en annan, som i
åratal varit blind och döv; där ännu en, som av någon
annan sjukdom varit länge fjättrad vid plågans läger.
Och se, ett ord av Jesus, ett vidrörande av hans hand,
och sjukdomen viker. — Där nalkas ett tåg med sörjande.
På en bår bäres en ung man, som nyligen dött. »Jag
säger dig, unge man: Stå upp!» Och den döde reser
sig upp och begynner tala. — Där kommer en människa,
plågad av de svåraste samvetskval. Onda makter ha
fått hand om den olycklige. »Jag säger dig, du onde
ande: Gå ut från honom!» Och från den stunden är
mannen fri från sina band. Icke underligt, att
människorna ropa: »Sannerligen, i dag ha vi sett
förunderliga ting!» Icke underligt, att folket efter bespisandet
av de fem tusen kommer och vill göra Jesus till konung.
Men vad gör han då? Han drar sig undan. Han är
rädd, att människorna skola ära honom och glömma
Fadern i himmelen. Så gjorde han alltid.

I allt sökte han Guds, sin himmelske Faders ära. Så
helgade han Faderns namn.

Fåfängt var frestarens försök i öknen att locka Jesus
att söka egen ära. Faderns ord var det vapen, med
vilket han besegrade frestaren både den gången och vid
andra tillfällen. »Det är skrivet», så lyder hans svar.
Vi förstå, att Jesus då också hade den allra största
vördnad för Faderns ord. Även därigenom helgade han
Faderns namn — alldeles som ett barn, som vördar sin
fars ord, därmed ärar sin fars namn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:39:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/livsbild/4/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free