Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XII
LIFSL1NJER
De äldre prisa ungdomens lycka. Denna
innebär enligt dem,, att ungdomen har starka lungor,
med hvilka den kan ropa lefve för fädrens ideal,
friska krafter för att vandra redan trampade vägar.
Däremot se de ungdomens olycka i dess mod och
dess möjligheter att dana nya ideal, att finna
obefarna vägar.
Min tro att vår — som hvarje ny tids —
ungdom har en inneboende godhet att vägleda sig med;
en ny väsensart att fullkomna, ännu oupptäckta
värden att eftersträfva, denna tro är hela
hemligheten af mitt inflytande på ungdomen i allmänhet
Sökte någon enskild ung människa mitt råd, gaf
jag det städse med förbehållet: att det icke skulle
följas förr än efter den samvetsgrannaste pröfning,
emedan det väsentliga var att den unga fann sin
egen väg. Och aldrig undanhöll jag någon
vissheten: att vägen sålunda blef farligare, ansvaret
större, valet svårare.
Men hvem kan vänta af en ung människa —
som står inför lifvet med otaliga, oklara önskningar,
som genom lifvet erfar otaliga, otvetydiga lidanden
— att hon alltid skall vara färdig att väl fylla
det personliga valets uppgift? Hvad är naturligare
än att en af längtan och hänförelse öfverflödande
själ på det väglösa hafvet tager miste om farleden
och sålunda förfelar målet för sitt eget innersta
väsen?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
