Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Könssedlighetens utvecklingslinje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
LIF.S LINJER
som äktenskapet innesluter många grader af sedlighet
och osedlighet, stigande öfver eller sjunkande under
den etiska nollpunkt, på hvilken flertalets fria kärlek
lika väl som äktenskap befinna sig.
Mellan den fria eller lagliga kärlek, som blir
grym, hämndlysten, mordisk och den kärlek, som väl
kan taga sitt eget lif men aldrig den älskades, är så
lunda afståndet stort. De s. k. crimes passionelies kräfva
samma mildhet, som man visar stöld af hunger —
efter som båda slagen af brott utspringa ur de
starkaste lifsdrifterna. Men ur lifsstegringens synpunkt
blir det dock en stor skillnad på den fria — eller
lagliga — kärlek, som är hängifven, modig,
offervillig, trofast, och den, som lämnar alla de yppersta
mänskliga egenskaper obrukade. På samma sätt blir
afståndet stort mellan den futtiga fåfängans, den snåla
»sensations»-hungerns ofruktbara erotiska
»upplefvel-ser» och den lidelse, genom hvilken en människa
lefver upp till ny skaparkraft. Eftergiften för
lidelsens storm är i ena fallet vimpelns, i det andra seglets.
Konstnärsblodets art uttrycker sig ofta som krafvet
på erotisk förnyelse. Men medan den ena sålunda
stegrar sin styrka och sundhet, blir den andra allt
fattigare och fulare. Goethe var en af de förra,
George Sand likaså. Dessa slags naturer innesluta
en underbar återställelsekraft. De kunna älska flera
gånger utan att erotiskt förringas. Deras själar kunna,
som söderns vulkaniska ängder, bära tre skördar
utan att utsugas. Men människors andliga
jordmån och luftstreck äro i allmänhet ej dessa. Och
äfven sådana olympiska gudar och gudinnor ana att
kärleken för dem äger en sluten hemlighet. Goethe,
som bönföll ödet att i en annan tillvaro blott behöfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
