- Project Runeberg -  Lifslinjer / I. Kärleken och äktenskapet I-II /
71

(1903-1906) Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Kärlekens evolution

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

71

dragit hvarandra» (Strindberg). Men detsamma gäller
om männen. Innan de erotiskt allvarliga bland dem
inse att »en man ej har råd att döda sin själ om han
vill förbli älskad» (v. Melsted), komma de icke
allvarliga att lätt vinna deras kvinnor!

Genom att iakttaga kärlekens förverkligande i
äktenskapet — så som det ännu i regeln där
förverkligas — hafva allt fler unga kvinnor gripits af djup
olust för äktenskapet. De vilja kärleken såsom
de drömt den eller vilja den alls icke. Ett högre
kärlekskraf, en fattigare kärleksgåfva har för dem
intet värde, som kan jämföras med deras fria,
personliga lif. it den man, som endast söker hennes
läppar men ej lyssnar till orden ifrån dem; som
längtar till hennes famn men ler eller mörknar, då hon
röjer sin själs daning, har denna kvinna intet att ge.
Hennes kärlek är nu fylld af hela hennes
människoväsens närande kraft; bräddad af hela hennes
kvinnoväsens must och hon vill möta andakt inför det
sakrament, hon sålunda utdelar.

Hon vill icke längre eröfras som en fästning eller
jagas som ett villebråd. Ej heller vill hon lik den
stilla insjön bida strömmen, som söker sig väg till
dess famn. Själf ström vill hon gå sin egen väg till
den andra strömmens möte. Visserligen låter ännu
ej sällan den nya kvinnan blodets eller hjärtats
längtan bedraga själens. Men hon vaknar fort ur sin
villa och handlar då icke efter gamla sedebud utan efter
den nya lag, Maria delle Grazie sålunda uttrycker:

Ich lieb ’den Kampf! Ich lieb\ ivas ich gelitten,
Und was geendet unter meinen Tritten,
Was ohne Reu und falsche Scham

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:40:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/livslinjer/1/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free