Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Rätten till moderskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
LIF.S LINJER
med varelser och verk, gåfvo de Skaparens namn
åt lifvet och dyrkade under gudars gestalter sin
egen skaparmakt, för hvilken de äfven drömde sig
evigheter.
Därför att fruktbarheten, alstringskraften i alla
dess former, är det gudomliga hos människan, kan
ingen den förutan nå »helighet och Gudsgemenskap»
i lifstrons mening eller, med andra ord, ingen full
mänsklighet. Redan i sin begränsade form, som
familje-danande, är den det osvikliga medlet att vidga jaget
ut-öfver dess egen gräns, det enklaste villkoret för
huma-nisering. Den kan omvandla egoisten till en gifvande,
endast genom att ge honom något att lefva för. Därför
har kärleken för otaliga människor ersatt tron, att den
har samma makt att göra dem goda och stora, men
en hundrafaldigad att göra dem lyckliga. Därför är
all stor och skön — af mildhet och gifmildhet flödande
— resignation en vingård, byggd på sluttningen af
en krater.
Men därför gäller det också om alla, som hos
sig släckt fruktbarhetens värme, att de begått den enda
oförlåtliga synden, den mot lifvets heliga ande. Dessa
kvinnor hafva fått sin dom i Lessings fabel om Hera,
som sände Iris till jorden att där söka tre
dygdestränga, fullkomligt kyska, af inga kärleksdrömmar
besudlade ungmor. Och Iris fann dem visserligen men
medförde dem ej till Olympen. Ty Hades hade redan
låtit Hermes hämta dem för att i underjorden —
ersätta de åldrade furierna!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
