Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Frihet från moderskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
LIF.S LINJER
hemmet får, emedan hon ej samtidigt kan vara
hemma och borta; ej kan ha tankar och känslor
samlade på, uppsugna af arbetet, samtidigt med att de äro
samlade på, uppsugna af hemlifvet. Och allt det i
detta lif personliga, det som ej kan öfveiiåtas, blir
således med nödvändighet en hämning för hennes
individuella rörelsefrihet, i inre som yttre mening.
Om barnen och mannen öfverhufvud betyda något
i en kvinnas lif, kan hon ju ej låta en annan hysa
ömheten, omtanken, oron: hon måste ge sin egen själ
åt detta.
Men då skall det också störa hennes bok, hennes
tafla, hennes föredrag, hennes undersökning, lika
ofelbart, som mödan att kroppsligt nära och vårda barnen
— den möda, hon verkligen kan afsäga sig, ehuru
med stora förluster af glädje och af inblick i barnets
egenart.
Med ett ord: den betydelsefullaste striden står
icke mellan hälsa eller sjukdom, utveckling eller
ur-artning utan mellan de båda lika starka, sunda och
sköna lifsformerna: själflif eller släktlif.
Många kvinnor, som inse nödvändigheten att
besluta sig för endera, välja det förra och undvika
således eller begränsa moderskapet emedan de mena
sig ha en annan, rikare kulturinsats att göra.
Men månne släktet ej vunnit mer genom de
snillen, till hvilka dessa begåfvade kvinnor kunde blifvit
mödrar?
Man kan för deras egen skull beklaga de sterila
kvinnor inom börds- eller börsadeln, som af ren
själfviskhet ej velat bli mödrar. Men släktet göra de
ett ofrivilligt gagn, genom att färre urartade barn
födas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
