Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Samhällsmoderlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMHÄLLSMODERLIGHET
229
salt. Det dagliga brödet åter på samhällets bord
blir endast de värden, flertalet kan uppvisa.
Se vi då på flertalet, så torde
rättfärdighets-känslan hos männen, ömhetskänslan hos kvinnorna
vara de största värdena. Detta betyder ej att icke
männen både tåla och begå oerhörda orättrådigheter,
liksom kvinnorna grymheter. Men det betyder att
den känsla, som för mannens offentliga handlande —
i revolter som revolutioner — varit den starkaste
drif-kraften, det är rättfärdighetskänslan, medan
ömhetskänslan däremot sätter hundra kvinnor i rörelse, när
rättfärdighetslidelsen framdrifver en. Intet är vanligare
än att redan från gossens läppar höra orden: »det
var rätt åt honom»; från flickans däremot: »det var
i alla fall synd om honom!»
Det har endast varit den manliga känslan, som
blifvit afgörande inom samhällsdaningen. Först när
den kvinnliga får samma utrymme som den manliga;
först när hvardera kan motväga den andras ytterlighet,
hans det för veka i hennes, hennes det för hårda i
hans, då skall samhället verkligen genom faderlighet
och moderlighet tillgodose alla sina barns berättigade
behof.
Men växer den kvinnliga ömhetskänslan bort —
då stå vi som vi gjorde innan kvinnan kom med i
leken. Då skola vi allt jämt flytte Brikker, ej lyckas
vcelte Spillet.
Någon har framhållit att den sociala hjärnan
under tidernas lopp utvecklat sig mer än den enskilda:
genom att känna och tänka mer gemensamt, har
äfven förmågan ökats att finna medel för främjandet
af samfäldt väl!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
