Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- VIII. Fri skilsmässa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRI SKILSMÄSSA
289
tryck — kunna realisere det Almindelige, sedan
människorna inse att kärlek, i fysisk som psykisk mening,
betyder det i högsta grad individuella!
*
I det föregående ha endast vissa typiska olycksöden
blifvit antydda. De många tragiska undantagsödena
lämnas här alldeles åsido. Så äfven de orsaker till
skilsmässa, dem engiftespredikanterna kalla de »verkliga
olyckorna»: dryckenskap, kroppslig misshandling och
dylikt. Ty, med »idealismens» vanliga realism, medge
de dessa som giltiga orsaker till skilsmässa. Det är
betecknande att inom underklassen anser man sig
ännu ofta böra bära dessa öden som en lika
oundviklig del af äktenskapets missräkningar, som
engiftes-ifrarna mana människorna på ett högre plan att
betrakta sina mer sammansatta lidanden! De kval en
själ lider kunna, mena de, med Guds bistånd
uthärdas, medan han tyvärr ej plägar komma emellan
då — män prygla sina hustrur! Och ju längre en
själ lidit, dess vissare äro de att den också kan
fortsätta att lida.
De inse ej heller att ett förhållande kan ha synts
godt — kanske äfven varit det — tills efter
årtionden en stund kommit, som ställt enderas själ
naken, stundom i hela dess höghet, oftare i hela dess
ömklighet. Skedde det senare, då blir det förut
möjliga från den stunden det otänkbara.
En konstnär kan inom sekunders mått uppenbara
hvad orden långsamt trefva efter.
En sådan uppenbarelse ger Agnes Sorma som
Nora i sista akten. Först lyssnande till mannen med
19. — Lifslinjer. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:40:10 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/livslinjer/1/0317.html
