Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Fri skilsmässa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
LIFS LIN JER
känsla, som sedan urminnes tider sammanslöt man
och kvinna vid en härd, i dess närhet reste altaret
och kring båda reste stadsmuren — går sin
renässans till möte. Medvetandet om barnens rätt är
otvetydigt i stigande, samman med vissheten om
kärlekens rätt. Och mot framstormandet af detta
tillvarons rörligaste, farligaste haf skall alltjämt
släktkänslan stå som den samsällsbevarande muren, ehuru
med en ny daning för att vinna ny motståndskraft.
Margarethe Vullum har i en liten ypperlig skrift
påpekat hurusom liten till lagtvånget nu hindrar
människor att inse lifsförhållandenas och känslornas
egen inneboende makt att uppdra gränser kring
människans frihet; att den innersta grunden för den moral,
åt hvilken människan sedan ger teologisk eller
metafysisk sanktion, alltid varit hennes känsla af hvad som
utgjort hennes högsta lycka. Denna känsla har på det
erotiska området ledt utvecklingen fram till allt
större innerlighet i förhållandet makar emellan som
mellan föräldrar och barn. Det finnes således, trots
tillfälliga afvikelser, ingen anledning att frukta att vi
ej komma att fortgå i clen riktning, där känslan alltid
varit den i all stillhet bindande makten.10
Men skilsmässans motståndare mena tvärtom, att
känslan af lycka genom barnen — särskildt hos fadern
— nu blifvit så svag, att de flesta fäder frigjorde sig
från allt ansvar ifall de endast kunde!
Om så är, har samhället själft skulden. Det ej
allenast gynnar af släktuppgiften alldeles oberoende
könsförhållanden: det fritar äfven mannen från ansvar
för de olagliga barnen och främjar således männens
underdjuriska ståndpunkt. De afkomman gagnande
instinkterna, som hos djuren förblifvit orubbade, kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>