Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noter - VI. Frihet från moderskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394
LIFS LIN JER
säkerhet. Genom detta är kvinnan närmare förbunden med naturen
och med släktet. Ty denna snabbare känslighet, denna instinktens större
finhet, tjänar naturens stora syfte, lifsskapandet, och får därför icke
gå förlorad. Emedan denna starka, undermedvetna, nervösa
verksamhet -— jämte öfriga, för kvinnan egendomliga, fysiologiska
funktioner — taga krafter från hennes hjärna och muskler, måste hon,
i genomsnitt, bli mindre intellektuellt och fysiskt uthållig än
mannen. Därför skadas hon äfven djupare af fysisk som psykisk
överansträngning. Hennes förvärfsarbete innebär således i lika hög grad
som hennes parasitlif faran att hon skall frambringa ett nervöst,
könsligt öfverretadt och obehärskadt släkte» ...
4) Det typiska — i Europa som Amerika lika uppmärksammade
och redan en skola bildande — förslaget i denna riktning har gifvits
af amerikanskan Ch. Perkins-Stetson i hennes ofvan bemötta bok
Women and economics. Tankegången där är den att, när de sexuella
relationerna blefvo ekonomiska, krympte kvinnans andliga och
kroppsliga kraft och denna kan ej återvinnas förr än hon åter blir
självförsörjande. Den moderliga vården om afkomman har dessutom varit
ofullkomlig och bör ersättas af statslig vård — såväl för kvinnans
egen kraftutvecklings och oberoendes skull som för barnens. Ty
dessa böra ej bli individuella utan tidigast möjligt sociala varelser.
Mor och far betala hälften hvar till anstalten där fackutbildade
sköta barnen, som stundom aflägga besök i hemmen. I en
framtidsbild (Oesterreich 2020) föreslås att, när de verkliga mödrarna ha ringa
moderlighet, barnen lämnas åt så kallade valmödrar, som bli dem
i mors ställe, medan de alltjämt skötas i anstalter, där 100 barn,
mellan 1—6 år, borde ha 12 vårdarinnor. Inom vårt land har
stats-uppfostringstanken blifvit antydd i Det heliga arfvet af Harold Gote
och — som öfverallt — från socialistiskt håll. Så till exempel i en
artikelserie af Viktor Larsson i Hallandsposten och på ett möte i
Folkets Hus i Stockholm, där en ung talare — under en diskussion
om äktenskapet och den fria kärleken — yttrade: att väsentliga
invändningen mot att upphäfva det förra ju vore att detta skulle
skada barnen. Men han ville aflägsna det hindret genom att sända
samtliga barn till gemensamma barnhus. »Utvecklingen», menade
han, »tyder på att den fria kärleken allt mera vinner insteg, i
synnerhet om man ser på arbetarnas klass, där det inte är sällsynt att
man och kvinna, förenade i ett dylikt ’Stockholmsäktenskap’, ha
arbete på hvar sitt håll om dagen och barnet under tiden är
öfver-lämnadt åt någon gammal kvinna.» Åtskilliga utopiska
framtidsbilder af det nya samhället upptaga samma plan.
5) Se i detta afseende vittnesbörden i Adele Gerhards och
Helene Simons betydelsefulla arbete Mutterschaft und Geistige
Arbeit. Det innehåller utsagor från en mängd, på olika andliga
områden verkande kvinnor, som nästan alla bekänna att — i djupare
mening — konflikten mellan deras andliga produktion och
moder-skapet visat sig olöslig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
