Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noter - VII. Samhällsmoderligheten - VIII. Fri skilsmässa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NOTER
399
Hvad barnarbetet äfven i de land, där man anser sig längst
hunnen i arbetets humanisering, ännu kan innebära, detta har bland annat
framgått ur en amerikansk uppsats om barnslafveriet i Amerika. Man
har räknat ut att i söderns väfverier arbeta minst 20,000 barn i åldern
under 14 år. Ensamt i Alabama sysselsättas 12,000 barn eller något
öfver 7 procent af samtliga arbetare. I Georgia är antalet barn
under 12 år, som arbeta i fabriker, 12 proc. af vuxna arbetare och
i Sydcarolina är det öfver 9 proc. Ett flertal af dessa stackare äro
endast 5 ä 6 år, fastän de gå under rubriken »under 12 år».
Således sändas små barn i tusental till söderns fabriker till 12 och
12£ timmars arbete för en lön, som växlar mellan 37 och 45 öre
om dagen!
Men rundt om i världen finns liknande och värre
sakförhållanden mot hvilka endast absolut förbud för allt fabriksarbete af barn
under aderton år kan hjälpa.
Den uppfostringsmetod, genom hvilken föräldrar och lärare
kunna misshandla barn till döds, kommer ej att upphöra förr än
samhället straffar hvarje af föräldrar som lärare utdelad
kroppsaga mot ett barn öfver tre år. Detta yrkande, som nu kommer
att kallas vanvett, är — om ett eller par hundra år — lag, sedan
människorna insett att hvarje bruk af fysiskt våld är en moralisk
svaghet hos uppfostraren liksom att fruktan, enligt Kants
innehållsrika ord, har pathologiska, aldrig moraliska verkningar.
VIII. Fri skilsmässa.
1) För de yngre torde kanske en erinran behöfvas om dessa
striders väsentliga moment: Ibsens Dukkehjem och Gengangere;
Ch. Kroghs Albertine; Kiellands samhällssatirer; Hans Jaegers Fra
Kristiania-Bohémen, Garborgs Mandfolk och Hos Marna å ena
sidan och polemiken om alla dessa å den andra. Björnsons föredrag
om Engifte och månggifte; på senare tider prästerna F. Klaveness samt
Th. Klaveness (»Mor» af Whist samt Drift, Förälskelse, Kärlek)
samt Christian Collins inlägg i samma riktning som dessa mot den
moderna litteraturens — särskildt Gunnar Heibergs — »osedlighet»
och för engiftesmoralen. I Danmark ha bland andra G. Brändes å
ena, H. Höffding å den andra gjort inlägg i striden som där dock
icke haft den skärpa som i Norge. I Sverige och Finland var
det särskildt Strindbergs Giftas och Gustaf af Geijerstams
sedlighetsföredrag samt Erik Grane; Tavaststjernås Barndomsvänner
och Knut Wicksells föredrag om Prostitutionen och om
Äktenskapet, som på 1880-talet uppflammade striden. Den framkallade
skrifter af lektor Personne: Om Strindbergslitteraturen; si
professor S. Ribbing m. fl. mot Wicksell (besvarade i broschyren De
Sexuella frågorna); af Eva Fryxell och andra.
2) Ett enda exempel talar. En landtpräst bekände sig från
sin egen predikstol skyldig till äktenskapsbrott. Men hans hustru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
