Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noter - VIII. Fri skilsmässa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NOTER
401
10) Lykke af Margarethe Vullum, som utkom under
sedlighetsstriden 1887. Kristiania, Huseby et Co.
11) Edward Carpenter: Loves Corning of age.
12) Ett af litteraturens starkaste uttryck af denna erfarenhet
är Hemkomsten i M. Conrads Fredlösa Historier.
13) Det är betecknande att det är Frankrike, som i Europa
går i spetsen för krafvet på den fria skilsmässan. Den
internationella radikala kvinnokongressen i Paris 1900 hade antagit
en resolution, att äktenskapsskillnad skulle beviljas äfven på blott
den ena partens begäran, ifall densamma upprätthölls under tre år.
De två franska skriftställarna, bröderna Victor och Paul Margueritte,
ha i år eller i fjol upptagit denna resolution och i en roman —
Les deux vies — en broschyr och en petition till kammaren
framställt samma fordran. De säga i den sistnämnda: Efter tvåårigt
studium äro vi öfvertygade om reformens nödvändighet. Nu beviljas
äktenskapsskillnad på grund af bevisadt äktenskapsbrott, ådömande
af vanärande straff, förlöpningar, brutalitet och dylikt. I alla dessa
fall beror den på domstolens stämning för tillfället. Utslagen äro
hvarandra motsägande. Obotliga eller vidriga sjukdomar, olika religiös
åskådning, oöfvervinnlig motvilja gälla icke som skillnadsgrund. Vi
begära äktenskapsskillnad såväl när båda makarna som en af dem
önska det. Man skall icke frukta att kvinnorna härvid komma att
dra det kortaste strået. Det är nämligen hittills just kvinnorna,
som uttagit flertalet stämningar i och för äktenskapsskillnad.» I
broschyren L’élargissement du divorce begära författarna
civiläktenskapsskillnad, hvarvid en magistratsperson och en representant
för hvardera maken skulle fungera. Ingen offentlig förhandling,
intet utbredande af äktenskapets inre historia inför rätten. Endast
ordnandet af förmögenhetsförhållandena må bli föremål för rättslig
behandling och hela skillnadsmålet bör behandlas med försynthet
och raskhet.» Det är af intresse att bredvid dessa kraf ställa Ernest
Legouvé’s uttalanden i hans Kvinnans Historia, skrifven under
andra kejsardömet: »Hvad vållar bland folket så många verkliga
tvegiften? Oupplösligheten. Hvad vållar att bland ett antal af
åtta arbetare man alltid träffar minst två, som ha två hushåll?
Oupplösligheten. Hvad vållar att antalet oäkta barn mångdubblas?
Oupplösligheten. Hvad ökar antalet af barn inom familjen, födda
af hustruns äktenskapsbrott? Oupplösligheten. Hvad föder hat
makar emellan? Oupplösligheten. Hvad vållar de skändliga
upptäckter inför domstol, som så ofta komma inför allmänheten?
Oupplösligheten. Hvad inger tanke på och vållar mord, ofta på flere
personer? Oupplösligheten...» —En annan fransk författare, Emile
de Girardin, har redan långt före bröderna Margueritte talat
frihetens sak inom äktenskapet, i La liberté dans le mariage liksom
L’homme et la femme, utgifven tillsammans med den — mot
Alexander Dumas den yngre’s skrift L’homme-femme riktade —
afhand-lingen L’homme suzerain, la femme vasalie. I Europas stora
26 — Lifslinjer. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
