Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noter - IX. En ny äktenskapslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NOTER 407
är att birmanerna vilja ha ömsesidig böjelse och kärlek in i den
äktenskapliga förbindelsen. Där kärlek och böjelse icke finnes,
där är allt förbi; ett oupplösligt äktenskap står för birmanernas
tanke som en boja, något som alstrar hat och mötes med hat.
Birmanerna äro ett folk, som älskar friheten; de betacka sig för
hvarje boja och böja sig icke för någon dogm. Det har alltid
varit religionen, som af äktenskapet gjort en boja; men hos
birmanerna har religionen aldrig haft något med äktenskapet att
göra.»–Vår landsmanninna, författarinnan Jane Gernandt-Claine,
som i öfver två år vistats i Birma och skildrat sederna där, bland
annat i sin själfulla och intresserika roman »I pagodernas landi>,
bekräftar alla dessa utsagor, hvilka återfinnas i en artikel af dr A.
Pfunges i »Das Freie Wort».
Hvad som i Birma är verklighet öfverensstämmer i allt
väsentligt med Almqvists, redan under förra århundradets halfdel uttalade
förslag om äktenskapet. Sedan den våldsamma striden om Det går
an torde allmänmeningen i dessa frågor något ha mognat. Almqvist
var i allt före sin tid, ja, ända in i en sådan enskildhet som i fråga
om det här (sid. 345—346) omtalade och nu först vaknade behofvet af
skilda bostäder. I Det går an liksom i Europeiska missnöjets
grunder förordar han nämligen redan detta! Europeiska
missnöjets grunder finnes nu i del V af hans Valda Skrifter liksom
Det går an i del III och båda böra bli kända af en hvar, som
tänker öfver äktenskapsfrågan.
Den belgiske sociologen J. Mesnil har i sin för ett par år
sedan utgifna lilla skrift Le libre Mariage samma syn på frågan
som Almqvist.
Under tryckningen af denna bok har från Tyskland kommit
meddelandet om en början till det modersskydd, som här (sid. 328
—329) är föreslaget i en större utsträckning. Det är
socialdemokratien i Tyskland och det radikala af dess två kvinnoförbund,
som samverkat för att begära moderskapsskydd af lagstiftningen i
denna form:
att mödrarna i allmänhet förbjudas arbeta under minst 8
veckor efter nedkomsten samt i för dem särskildt farliga industrier
äfven en viss tid före barnets födelse;
att, på det denna tid af arbetshvila helt må kunna ägnas egen
och barnets skötsel, en moderskapsförsäkring införes, hvilken
tillförsäkrar obemedlade mödrar full ersättning för löneförlusten under
arbetsförbudstiden;
att kommunerna i högre grad än hittills sörja for hjälp och
skydd åt unga mödrar och barn genom anordnandet af
förlossningsanstalter, barnkrubbor o. s. v.;
att moderskapsförsäkringen öfvertages af staten, som bidrag
med ett visst bestämdt belopp för hvarje förlossning, medan i öfrigt
behofvet fylles genom premiebetalning af samtliga statsborgare,
manliga och kvinnliga, i åldern 20—50 år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
