Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En snyftning tvingade honom att avstå från att
stiga i jollen, och han vände på huvudet. Den
besynnerliga unga kvinnan hade sänkt revolvern och stod och
grät. Han gick genast tillbaka till henne och lade
deltagande och frågande sin hand på hennes arm.
Hon ryste vid beröringen, drog sig undan och såg
förebrående på honom genom tårar. Med en
axelryckning åt hennes skiftande stämningar och åt den
obegripliga situationen ämnade han åter gå ner till
båten, då hon hejdade honom.
”Du kunde väl åtminstone...” började hon, men
sedan sväljde hon och stammade: ”Ge mig en
avskedskyss.”
Hon gick impulsivt emot honom med utsträckta
armar och revolvern dinglande vid den högra
handleden. Francis tvekade ett ögonblick, tog sedan emot
henne i sin famn och fick en överraskande lidelsefull
kyss på sina läppar, men så lade hon sitt huvud mot
hans axel och brast i gråt. Trots sin häpnad kände
han revolvern pressas platt mot sin rygg, mellan
axlarna. Hon lyfte sitt tårdränkta ansikte och kysste
honom om och omigen, och han undrade för sig själv
om han var en slyngel, efter han mötte hennes kyssar
nästan lika impulsivt.
Med en känsla av att han inte frågade det ringaste
efter hur länge den ömma scenen varade, ryckte han
plötsligt till då hon hastigt drog sig ifrån honom, åter
med vrede och flammande förakt i sina ögon, och med
hotfullt höjd revolver sökte förmå honom att stiga i
båten.
Han ryckte på axlarna, som om han velat säga att
han inte kunde säga nej till en så vacker flicka och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
