Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gång ett stort aloéplantage längre nedåt kusten. Och
sedan kommo vi i gräl. Det var i den lilla staden
där borta — San Antonio. Det var kanske ett
missförstånd, men jag påstår ännu att han hade orätt.
Han sökte alltid gräl med mig — ville inte att jag
skulle gifta mig med Leoncia, ser du.
”Ja, det gick hett till. Det började i en pulqueria
där Alfaro hade druckit flera blandare än som var
nyttigt för honom. Han förolämpade mig. De måste
skilja oss åt och ta ifrån oss våra bössor, och vi
skildes och svuro varandra död och fördärv. Det var
just det värsta — det fanns ett tjog vittnen på vårt
gräl och våra hotelser.
”Om två timmar träffade comissarion själv och två
gendarmer på mig där jag stod lutad över Alfaros
lik på en bakgata i staden. Han hade fått ett
kniv-styng i ryggen, och jag hade snavat över honom pä
väg till stranden. Förklara? Det kunde inte komma
i fråga. Vi hade grälat och hotat varandra, och där
stod jag, inte två timmar efteråt, ertappad vid hans
varma lik. Jag har inte varit i San Antonio sedan
dess, och jag sölade inte med att komma i väg.
Alfaro var mycket omtyckt — du känner till den där
tvärsäkra typen som slår an på mobben. Man kunde
inte förmå dem att bevilja mig ens en rannsakning
för syns skull. De ville se mitt blod med det samma,
och jag gav mig i väg hux flux.
”Sedan lämnade ett bud från Leoncia, i Bocas del
Toro, tillbaka förlovningsringen. Ja, nu vet du det.
Jag blev alldeles fly förbannad, och efter jag inte
vågade gå tillbaka till alla de där Solanos och den
övriga befolkningen som törstade efter mitt liv, begav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
